Avsättningen av Skyttedal och tillsättningen av Teodorescu visar att de borgerliga partierna i dag är förvillande lika, och att individerna byter parti efter var jobben finns.

Sara Skyttedal ut. Alice Teodorescu in. För den senare är huxflux Kristdemokraternas toppnamn inför EU-valet i sommar.

Förhoppningarna om att den kristliga julefriden hade sänkt sig över partiet efter förra årets turbulens höll inte många dagar in på det nya året. De interna konflikterna och skandalerna kretsade redan då kring Sara Skyttedal. Nu petas hon från EU-listan. Hon ska ha sonderat möjligheterna att placeras högt på Sverigedemokraternas EU-lista. Något SD själva enligt mediala uppgifter låtit Kristdemokraterna förstå.

Den fallande byggtakten är inte bara ett problem för dem som saknar ett tryggt boende, utan för hela Sveriges ekonomi

Det går inte att komma ifrån att Sara Skyttedal är en slagkraftig politiker som ofta skapar rubriker. Men uppmärksamheten är inte alltid av det positiva slaget. Hon är kort sagt kontroversiell. Ja, en slugger som lutar ordentligt åt höger, precis som partiledaren Ebba Busch. Under senare tid har hon blivit allt mer kontroversiell även i sitt kristdemokratiska parti. Som när hon berättade om sitt eget cannabisbruk. När hon dessutom argumenterade för legalisering (något hon sedan backade ifrån) var det nog många kristdemokrater som satte i vrångstrupen. Drogliberalism passar illa med detta partis moraliska och frikyrkliga rötter.

Hennes position som partiets etta i EU ifrågasattes också. Skyttedal avslöjade sedan att hon några år tidigare utsatts för ett övergrepp en sen hotellnatt efter en EU-valvaka. Det hade begåtts av Johan Ingerö, som nu hade avancerat till partisekreterare. Han lämnade sin post med omedelbar verkan. Därefter degraderades Skyttedal till plats två på EU-vallistan. Först hoppade Skyttedal av helt och hållet. Det är nu hon ska ha kontaktat Sverigedemokraterna.

När Kristdemokraternas skulle fastställa sin EU-lista vann Skyttedal ändå striden och återtog första platsen, mot alla odds. Kanske var det hennes förmåga att ”gå igenom rutan” som avgjorde saken. Partierna letar ju efter karismatiska personer som förmår skapa uppmärksamhet kring sig själva.

Men baksidan är att Sara Skyttedal saknar omdöme och är politiskt gränslös. Det är förstås inte någon nyhet. Frågan varför ett parti som Kristdemokraterna har kunnat ge henne så framträdande roller och positioner. Ebba Busch är förstås en slugger i sin egen rätt och en driven maktspelare. Hon säger nu att hon fick kännedom om uppgifterna om att Skyttedal kontaktat SD i höstas men att ”det är först nu vi har haft den bilden som gjort det möjligt att ta beslut i frågan”. I så fall har det dröjt länge innan partiet agerat. Eller väntade Ebba Busch på att hitta en profilerad ersättare?

Det har hon onekligen fått i form av Alice Teodorescu, ytterligare en slugger med bakgrund på Göteborgspostens ledarsida. Sedan värvades hon av Moderaterna och Ulf Kristersson för att hålla i pennan när det var dags att skriva partiets framtidsprogram. Och nu går hon alltså till Kristdemokraterna. Medan Sara Skyttedal erbjöd Sverigedemokraterna sina tjänster.

De här bär vittnesbörd om något nytt i svensk politik. Att byta parti på den borgerliga sidan är numera normaliserat. En gång i tiden var partiboken något mer beständigt. Partitillhörigheten satt djupt.

Exemplen på partibyten på den kanten är numera åtskilliga. Sverigedemokraternas förstanamn i EU Charlie Weimers har en bakgrund i Kristdemokraterna. Tidigare Timbrochefen Karin Svanborg-Sjövall jobbade en gång i tiden för Liberalerna men är nu statssekreterare åt en moderat kulturminister. Den tidigare partisekreteraren för Liberalerna, Johan Jakobsson,  är i dag statssekreterare åt Ulf Kristersson. Per Gudmundson värvades till Kristdemokraterna efter många år på Svenska Dagbladets ledarsida, för att sedan bli politisk sekreterare åt Moderaterna i Lidingö. Han förklarade partibytet med att ”Jag har varit med i KD ja, men det var när jag jobbade där. Jag ser högerpartierna som ganska likartade. Jag tycker inte att det är någon större skillnad. Jag har jobbat i 13 år på en moderat ledarsida. Många anser nog att jag står för en moderat politik.”

Kanske är detta de centrala här, vid sidan om att Sara Skyttedals tid i Kristdemokraterna nu är över. Partierna är försvagade och letar allt mer principlöst efter mediala fixstjärnor var helst de finns. En annan kan vara att de borgerliga partierna när det kommer till kritan bara är olika nyanser av ”Tidö”.

”Jag kommer berätta vad som hänt med mina ord, men inte idag”, meddelar Sara Skyttedal på sina sociala medier. Fortsättning lär följa. Men hon sparkas från ett parti som befinner sig i fritt moraliskt fall — eller kanske snarare förfall.