Bild: Pixabay

NYHET I och med den nya arbetsrätten får alla rätt till trygghets- och omställningsstöd. Men för de flesta med behov av kompetensutveckling kommer kollektivavtalen ändå ge fördelar. Det handlar om 1000-tals kronor mer i studiebidrag varje månad.

Det omfattande studie- och omställningsstöd som regeringen och januaripartierna S, MP, C och L presenterade under måndagen föreslås som väntat gälla alla på arbetsmarknaden. En arbetstagare ska inte längre behöva ha en arbetsgivare med kollektivavtal eller hängavtal för att kunna ta del av omställningsstöd och kompetensutveckling.

De som arbetar hos arbetsgivare med kollektivavtal går dock inte lottlösa, i alla fall inte majoriteten av dem. Det beror på att kollektivavtal som tecknas inom det nya huvudavtalet mellan PTK, Svenskt Näringsliv, IF Metall och Kommunal ger ett kraftigt förstärkt studie- och omställningsstöd till de anställda som vill vidareutbilda sig.

– Ja, det grundläggande systemet kommer att omfatta alla arbetstagare medan det kompletterande stödet endast kommer att gälla dem med kollektivavtal inom huvudavtalet, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Detta gör att anställda som företräds av de tolv LO-förbund som avstått från att skriva på det nya huvudavtalet inte kommer att få ta del av det mer förmånliga studiestödet så länge deras förbund inte skriver på det nya avtalet.

– Det är därför som LO vill förhandla vidare om just denna del. De är hänvisade till det gamla omställningsavtalet från 2004.

Skillnaden kan bli stor mellan de som får det kompletterande stödet och de som inte får det. Det grundläggande studiestödet låter de anställda studera under ett läsår med ett bidrag på 80 procent av lönen upp till ett tak på 20 458 kronor i månaden. Arbetsmarknadsparternas kompletterande stöd, enligt det kommande huvudavtalet, höjer detta bidrag till 80 procent av 30 600 kronor, enligt Unionens beräkningar.  För höginkomsttagare tillkommer ytterligare stöd i kronor räknat.

I det gamla omställningsavtalet ingår inte heller de tillfälligt anställda och sjuka, vilket det gör i det nya systemet, framhåller Anders Kjellberg.

Inom omställningsområdet kommer alltså kollektivavtalslösa företag och deras anställda även i framtiden att ha ett incitament till att teckna kollektivavtal.

– Ja, och det uttrycktes också av parterna på deras presskonferens att de räknar med att företag kan komma att teckna kollektivavtal för att deras anställda ska kunna ta del av det kompletterande omställningsstödet, säger Anders Kjellberg.

Förändringarna som presenterades i går är en nyordning inom de svenska omställningssystemen då det i dag endast är de som arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal eller hängavtal som kan ta del av till exempel Trygghetsrådets och Trygghetsfondens stöd.

Att alla ska få ta del av de nya stöden fanns med redan i fackens och arbetsgivarnas förslag på hur den nya arbetsrätten och kompetensutvecklingen ska se ut.

–Anledningen till det var att parterna inte kunde begära att staten skulle finansiera det grundläggande omställningsstödet och studiestödet om det bara gällde företag med kollektivavtal. Det hade varit otillåten diskriminering från statens sida, förklarar Anders Kjellberg.

Dessutom har fackförbunden ett intresse av att reglerna omfattar även de medlemmar som inte arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal, enligt sociologiprofessorn.

Det statliga omställningsstödet ska skötas av Kansliet för omställnings- och kompetensstöd och deras verksamhet kommer att rikta sig till en hel del anställda på de mindre företagen. Enligt beräkningar som Anders Kjellberg har gjort är det nämligen endast omkring 30 procent av företagen med under 50 anställda som är anslutna till en arbetsgivarorganisation, och därmed har ett kollektivavtal. Ytterligare 10 procent har ett så kallat hängavtal, vilket innebär att kollektivavtalsreglerna gäller ändå.

Förändringarna som rör det nya studiestödet gäller studier som påbörjas från och med 1 januari 2023.

Läs mer. Stolt Nordmark hoppas att tolv LO-förbund ändrar sig