Både Jean-Claude Juncker och Stefan Löfven hävdar att EU kan skicka tillbaka flyktingar till Turkiet. De får svar på tal av asylrättsjuristen Ignacio Vita.

På torsdag ska EU-ledarna träffas för att diskutera flyktinguppgörelsen mellan EU och Turkiet. Enligt förslaget ska alla flyktingar som kommer till Grekland med båt skickas tillbaka till Turkiet direkt.

För varje syrier som skickas tillbaka ska en syrier omplaceras från Turkiet till EU. Personer från andra länder ska också skickas tillbaka till Turkiet, men de kommer inte att omplaceras till EU.

För att uppgörelsen ska vara möjlig måste Turkiet klassas som ett »säkert tredjeland« för asylsökande.

– Och det är det inte, för då krävs att man undertecknar Genèvekonventionen utan geografiska begränsningar, säger Ignacio Vita, advokat specialiserad inom asyl- och migrationsrätt.

Turkiet ger nämligen inte asyl till utomeuropeiska flyktingar i dagsläget. Det gör att det inte går att skicka tillbaka asylsökande dit, enligt EU:s egen asyllagstiftning.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade i samband med förra veckans EU-toppmöte att kommissionens jurister anser att uppgörelsen med Turkiet redan uppfyller flyktingkonventionerna, eftersom Grekland anser att Turkiet är ett »säkert land«. Men på en presskonferens senare i veckan ändrade EU-kommissionen det uttalandet och meddelade att hela EU måste komma överens om att Turkiet är säkert för att flyktinguppgörelsen ska fungera, inte bara Grekland.

Sverige anser inte att Turkiet är säkert i dagsläget, på grund av bland annat anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Trots det är statsminister Stefan Löfven positiv till flyktinguppgörelsen.

– Bara i år har 450 människor dött på dessa vatten mellan Turkiet och Grekland. Jag menar att det här samarbetet med Turkiet är viktigt för att få stopp på detta, sade han i SVT Agenda i söndags, och tillade att han bett om en skrivelse som kräver att avtalet följer internationella lagar.

Men även om Turkiet skulle slopa det geografiska undantaget i Genèvekonventionen är det inte tillräckligt för att alla asylsökande ska kunna direktavvisas dit, enligt Ignacio Vita. Grekland måste fortfarande göra en bedömning.

–  I varje enskilt fall måste de grekiska myndigheterna fastställa huruvida Turkiet är säkert för varje enskild sökande. Och slutligen måste varje asylsökande ges rätt att överklaga beslutet om överföring till Turkiet. Detta framgår av asylprocedurdirektivet, som samtliga EU-länder är bundna av, även Grekland.

Enligt Europadomstolen får övriga EU-länder inte ens överföra asylsökande till Grekland, då det grekiska asylprövningssystem är så bristfälligt.

– Därför blir det högst problematiskt att det är just grekerna som ska avgöra om Turkiet i varje enskilt fall är ett säkert tredje land. Dessutom är det sannolikt att det turkiska asylprövningssystem är minst lika bristfälligt som det grekiska. En överföring mellan Grekland till Turkiet skulle då innebära ett brott mot Europakonventionen, säger Ignacio Vita.

Dessutom framgår det av asylprocedurdirektivet att personer som skickas tillbaka till ett säkert tredjeland måste ha en anknytning till det landet som gör det rimligt att resa dit.

– Sammantaget är det högst osannolikt att EU:s och Turkiets uppgörelse är förenlig med vare sig EU-rätten eller Europakonventionen, säger Ignacio Vita.

Diskussionerna om flyktinguppgörelsen fortsätter under nästa EU-toppmöte den 17-18 mars.