Resultaten i Frankrike och Storbritannien kontrasteras med de nyare östeuropeiska medlemsländerna där EU-vänliga partier gick fram. I ett av de fattigaste medlemsländerna Bulgarien ruvar EU-skeptiska populister bakom valets segrare GERB.
Rumänien
Rumäniens premiärminister Victor Pontas socialdemokratiska PSD fick mer än en tredjedel av rösterna, 37,3 procent, enligt preliminära siffror på måndagen. Pontas tidigare koalitionsparti, liberala PNL, fick drygt 15 procent. Valdeltagandet var lågt, 32 procent. I november håller Rumänien presidentval.
Kroatien
I Kroatien toppade den borgerliga oppositionen, Kroatiska demokratiska unionen, HDZ med 41,42 procent. Socialdemokratiska SDP blev näst största parti med 29,93 procent, enligt valkommissionens preliminära resultat på måndagen.
Ungern
Viktor Orbáns högerextrema regeringsparti Fidesz segrade med över 52 procent av rösterna. Med 12 platser i Europaparlamentet fick partiet det högsta resultatet av medlemmarna i den högerkonservativa gruppen EPP. Även det fascistiska partiet Jobbik gick fram, och blev med 15 procent det näst största partiet.
– De låga valdeltagandet visar att ungrare inte tror på EU som det ser ut just nu, meddelade Jobbiks ledare Gabor Vona, enligt Reuters.
Det som var överraskande i Ungern var givet i EU:s fattigaste medlemsland Bulgarien, socialisterna backade. I Ungern blev socialistpartiet de största förlorarna med mindre än 10 procent. Endast 2,2 miljoner av Ungerns 8 miljoner röstberättigade gick till valurnorna.
Bulgarien
Högerkonservativa GERB – före detta regeringspartiet som utlöste förra årets regeringskritiska protester – blev med 30,47 procent största parti. Nu kräver partiledaren Boyko Borissov nyval. Socialistpartiet BSP gjorde ett så kallat katastrofval med 19,05 procent av rösterna.
EU-valet slår mot Plamen Oresharskis regering som backas upp av det liberala turkiska partiet DPS, som fick 17,14 procent, och av det ultranationalistiska partiet Ataka. Ultranationalisterna backade som väntat, fick drygt 3,6 procent av rösterna.
Med 6,5 miljoner röstberättigade blev valdeltagandet lågt, 35 procent. Under valnatten kom flera rapporter om administrativa oegentligheter och röstfusk, enligt bulgariska medier.
Den så kallade ”skrällen” var talkshow-värden Nikolaj Barekovs högerpopulistiska parti Bulgarien utan censur. Det här partiet har inte bara ekonomiskt goda resurser, de har de senaste månaderna också dragit nytta av en omfattande mediebevakning och spridning av populistiska vallöften.
Barekov landade på 10,64 procent av rösterna och får enligt de preliminära resultaten två platser i Europaparlamentet. Bulgarien utan censur gick till val med en koalition. I den ingår bland annat Bulgariens äldsta nationalistiska parti, VMRO, som beskriver sig själva som ett EU-skeptiskt parti.
– Medborgarna ser inte effekterna av EU-samarbetet. Vi vill skydda bulgarernas suveräna intressen. Vi är emot överstatligheten i Europa, säger Angel Djambazki, Bulgarien utan censurs och VMRO:s andranamn.
Nu stödjer Bulgarien utan censur högerpartiet Gerbs misstroendeförklaring mot den socialistledda regeringen. Huruvida regeringen klarar sin fjärde misstroendeförklaring på kort tid beror på oförutsägbara ultranationalisterna Ataka.
– Att reparera regeringen är som att flytta möbler på Titanic fem minuter i tolv. Fartyget har redan börjat sjunka, säger partiledaren Nikolaj Barekov till bulgariska medier.
Att Ataka backade i EU-valet innebär inte att nationalismen i Bulgarien är puts väck. De har blivit pseudo-nationalister med sin roll som stödparti åt regeringen, menar företrädare för andra etablerade nationalistiska partier.
Grälsjukan bland de nationalistiska partierna i landet kan beskrivas utifrån principen ”the lesser of two evils.” När två dåliga val ges, bör det som inte är lika illa väljas över det som är det större hotet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
