Vården blir både dyrare och sämre med vinstdrivande företag. Det visar en ny tung studie från USA, skriver Stig Tegle.

I en ny ESO-rapport om äldreomsorgen hävdar författarna Mats Berman och Henrik Jordahl att äldreomsorgen lämpar sig relativt väl för privatiseringar. Och att en blandning av vinstdrivande, ideella och kommunala utförare ger bäst kvalitet för pengarna. Detta motsägs på varje punkt i en ny studie  av äldreomsorg med vinstdrivande företag i USA. Vården blir både dyrare och sämre med vinstdrivande företag i jämförelse med både offentliga och icke-vinstdrivande andra företag.

Detta gäller oavsett andra faktorer som kan påverka kvalitet och kostnader, som till exempel vårdtyngd hos de äldre, antal anställda och så vidare. Det hjälper inte med utökad tillsyn och kvalitetskontroll. Detta kan man läsa i en omfattande studie från 2012 om äldreboenden i USA av bland annat Charlene Harrington, professor i sociologi och omvårdnad vid University of Californa, ledande forskare i USA i vårdforskning och chef för National Center for Personal Assistant Services.

I USA finns i dag nästan 16000 äldreboenden som tar hand om 1,4 miljoner äldre. Över två tredjedelar av dessa boenden ägs av vinstdrivande företag. Drygt en fjärdedel drivs av icke-vinstdrivande och resten (ca 6 %) drivs av delstaterna. Andelen för de stora vinstdrivande privata kedjorna har ökat kraftigt sedan 1990, från cirka 40 procent till 55 procent. De största kedjorna har en omsättning på flera miljarder dollar och ingår i komplicerade ägarstrukturer med olika sido- och dotterbolag.

I stort sett alla äldreboenden får federala bidrag och står under federal tillsyn och reglering. Regleringen är omfattande med bland annat krav på ägarna till äldreboenden att göra heltäckande utvärdering av de boendes mentala och fysiska kapacitet. Samt kvalitetskrav på den vårdande, medicinska och psykosociala hjälpen de boende har rätt till. Det finns också standarder för bemanning, processkvalitet och resultatrapportering. Den årliga tillsynen sker dock av delstaterna som i sin tur i vissa fall har delegerat detta till särskilda certifieringsorgan. Det finns också särskilda krav på att man skall följa upp och rapportera alla klagomål och inrapporterade missförhållanden.

Enligt studien är den låga bemanningen den enskilt största och viktigaste orsaken till den dåliga kvaliteten i äldreboendena i USA. Under de senaste 25 åren har ett stort antal forskningsrapporter dokumenterat den viktiga relationen mellan bemanningsnivå och vårdens kvalitet. Ju högre bemanning desto lägre dödlighet, bättre fysisk funktionalitet, mindre användning av antibiotika, mindre liggsår och färre sjukhusbesök. Dessutom visar studierna att i de delstater som introducerat högre minimibemanning har både bemanningsnivån och vårdkvaliteten stigit.

Studien visar entydigt följande:
• Vinstdrivande företag har lägre bemanning än alla andra företagsformer (detta gäller när man tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar bemanningen). Ju större de vinstdrivande företagen är desto lägre är bemanningen.
• Trots den låga bemanningen har vinstdrivande företag patienter med de högsta vårdtyngderna.
• De stora vinstdrivande kedjorna hade det högsta antalet brott mot de federala bestämmelserna och största antalet rapporter om skador av de äldre. Icke-vinstdrivande hade lägst frekvens av brott mot bestämmelserna och lägst antal rapporterade skador.

Vinsterna driver upp kostnaderna. Vinstmarginalerna var 21 procent inom den vinstdrivande sektorn medan den var bara 9,5 procent inom icke-vinstdrivande äldreboenden. Äldreboenden med högre vinstmarginaler verkar ta ut dessa på bekostnad av vårdkvaliteten: Äldreboenden med en högre vinstmarginal än 9 procent har högre rapporterade problem och sämre vårdkvalitet än icke-vinstdrivande och offentliga äldreboenden.

I en intervju sammanfattar Charlotte Harrington sin rapport:
”Poor quality of care is endemic in many nursing homes, but we found that the most serious problems occur in the largest for-profit chains. The top 10 chains have a strategy of keeping labor costs low to increase profits. They are not making quality a priority.”

Stig Tegle, Fil.dr