Vi kan inte fortsätta som förut, för det är ohållbart.
Jag håller med hållbarhetsexperten Isabelle McAllister: att göra små förändringar som individ är inte tillräckligt för att lösa den komplexa klimatkrisen. Det blir lätt för mycket fokus på sopsortering och för lite fokus på systemförändring.
Men det innebär inte att det är betydelselöst att som individ försöka leva så hållbart som möjligt.
Det spelar till exempel roll vilken mat du handlar – och var.
Utgångspunkten är så klart att vi har ett helt ohållbart matsystem, och att vi måste ändra på det. För vår egen hälsas skull, och för planetens (om någon missat att dessa två hänger ihop).
Vi har teknik och kunskap
Vi kan inte fortsätta som förut. Då har vi snart trålat upp den sista matfisken ur ett kollapsat Östersjön, förgiftat matjorden, torkat ut vattenresurserna och på vägen orsakat både outsägligt lidande i djurfabrikerna och ohållbart stora utsläpp av växthusgaser.
Vi kan inte fortsätta som förut, för att det är ohållbart – och orättvist. Vi producerar långt mer mat än vi behöver, men lyckas inte mätta hela jordens befolkning. Vi har teknik och kunskap för att producera både hållbar och näringsrik mat, ändå gör maten oss sjukare än någonsin, och värst drabbade är människor med låga inkomster.
Det ambitiösa initiativet Reformaten har tillsammans med Rebellmammorna precis presenterat tre krav på ett nytt matsystem, efter att ha stött och blött frågan med allt från bönder till forskare, sammanfattat i kampanjen: www.matupproret.nu
I korthet går kraven ut på att staten bör matskatteväxla, så att bra mat blir billigare, och dålig mat dyr, och att regionerna borde reglera marknadsföringen av skadlig mat, till exempel när det gäller reklam i kollektivtrafiken. Kommunerna måste upplåta mer mark till odlings- och betesmark så att det blir lättare att producera mat lokalt.
Politikens uppgift
Smarta krav, och inte så utopiska som man kan tro. 108 länder har redan följt Världshälsoorganisationens rekommendation att införa en skatt på läsk, vad väntar Sverige på? Norge har förbjudit marknadsföring av läsk, energidrycker och godis till barn under 18 år, det borde vi också kunna göra.
Politikerna har en viktig uppgift, men vi kan agera som individer också.
En del av oss skulle kunna odla mer av vår egen mat. Plocka svamp och bär, baka vårt eget bröd.
Välja ekologiskt och närodlat i hyllan.
Coop har i decennier varit en föregångare inom så mycket som är avgörande för en hållbar konsumtion. Kooperationen uppfann innehållsdeklarationen, och, 75 år senare, hållbarhetsdeklarationen, var först med märkning av hållbar fisk och det första eko-märket: Änglamark.
Änglamark var en idé från kooperationens medlemmar. En påminnelse om att Coop också är en demokratisk motståndsficka i en kompakt, genomkommersialiserad daglivaruhandel.
Påverka systemet
Genom åren har den svenska kooperationen tagit initiativ till biståndsorganisationen We effect, som i dag bland annat återplanterar de olivträd som ockupationsmakten rivit upp på Västbanken, och hjälper palestinska kvinnokooperativ med hållbar odling. Och Vi-skogen. Vi-skogen har låtit träd växa med och ge skugga åt både odlingar och boskap i årtionden: agroforestry sedan långt innan det blev trendigt på Södermalm.
Min mataffär har planterat 160 miljoner träd i Östafrika. Vad har din gjort för skillnad?
Vi måste påverka systemet. Och påverka som konsument.
Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
