Med S och MP vid rodret hoppas vi få de grundläggande rättigheterna tillbaka i socialförsäkringen igen, replikerar Monica Armini, Solrosuppropet, Mathilde Millares debattartikel.

Jag kan hålla med Matilde Millares som i sin debattartikel från 17/9 skrev att ”[d]en enda tydliga förändring som skett sedan valet 2010 är att Moderaterna tappat stort och att Sverigedemokraterna har gått fram starkt.” Ändå får vi erkänna att vi har fått en ny statsminister i Stefan Löfven. Oavsett hur bräckligt hans ledarskap blir.

Under de gångna åren har flera rödgröna politiker i Socialförsäkringsutskottet stått upp för de svaga och utsatta i samhället och krävt reformer för att lätta på bördan för de som lever med sjukdom eller skada. Både Tomas Eneroth (S) och Gunvor G Ericson (MP) har drivit politik som syftar till att avskaffa dels den bortre parentesen i sjukförsäkringen (utförsäkringarna) och dels den så kallade rehabiliteringskedjan – vilken är långt ifrån vad man traditionellt skulle kalla rehabilitering.

Båda har varit tongivande i såväl politiken som i den offentliga debatten och i sociala medier.

Vad kan vi då förvänta oss av en regering med rödgrön kärna? Att utförsäkringarna stoppas känns som ett absolut krav. Detta är en fråga som delat blocken rätt av. Alliansen har sett stupstocken som en chans att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden, medan de rödgröna har haft insikt i vilket trauma det innebär att få sin ekonomi slagen i spillror när man är för sjuk för att arbeta.

Att S och MP skulle förhandla bort avskaffandet av den bortre parentesen är i mina ögon helt otänkbart.

Rehabiliteringskedjan då? Jo, både S och MP har deklarerat att man vill behålla en ersättning om 80 procent av lönen så länge man är sjukskriven, i stället för att som i dag sänka ersättningen efter ett år. Även fas 3, numera kallad sysselsättningsfasen, är något som båda partier vill avskaffa. Lyckas man med allt detta om man till äventyrs ror i land ett samarbete med mittenpartierna?

Vidare skriver Millares att ”vilken regering vi än får så måste frågor om integration och ekonomisk och social utsatthet lyftas och bemötas i mycket större utsträckning än vad som görs i dag” – det är sant. Idag finns det krafter i samhället som ställer sjuka och arbetslösa mot invandrare och det är definitivt en grogrund för både rasism och främlingsfientlighet.

Under de senaste åtta åren har man gjort rejäla nedskärningar för de allra svagaste, inte bara genom rehabiliteringskedjan utan även genom att låta dem betala en högre skatt. Det signalerar åt folket att vi inte har råd att satsa på de mest utsatta i samhället. Och då blir det lätt för partier som ligger mycket långt till höger att skylla på invandringen.

Nej, om vi ska få bukt med en ökad missnöjesröstning i Sverige behöver vi få ordning på trygghetssystemen igen. Det innebär slopad rehabiliteringskedja, men ökad rehabilitering, ingen stupstock vid 914 dagar, samt ett avskaffande av fas 3.

Vi måste kunna erbjuda ett värdigt liv även för den som drabbats av sjukdom, skada eller långvarig arbetslöshet. Med S och MP vid rodret hoppas vi få dessa mest grundläggande rättigheter tillbaka i socialförsäkringen igen.

Monica Armini, Solrosuppropet