debatt En omfattande kritik från expertmyndigheter samt Danmarks varnande exempel borde få Socialdemokraterna att tänka om. Rösta nej till att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år. Det skriver socialdemokraten Alexander Soto Runevall.
Under den extrainkallade riksdagen nu i veckan ska frågan om att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år avgöras. Det var en stor prestigeförlust för regeringen att i juni kalla till presskonferens för att meddela att regeringen drar tillbaka förslaget om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år. Stödet i riksdagen var högst osäkert; flera av regeringsunderlagets egna riksdagsledamöter förväntades rösta emot regeringen på grund av den skarpa kritiken från de drygt hundra remissinstanserna.
Kritiken är densamma mot att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år och därmed är stödet bland regeringsunderlagets egna riksdagsledamöter fortfarande högst osäkert. Även det nya förslaget riskerar därmed att bli en prestigeförlust för regeringen.
Ändå har partiledningen för Socialdemokraterna givit besked om att de stödjer förslaget. Räddare i nöden skulle därmed kunna bli socialdemokratiska riksdagsledamöter. Frågan är varför dessa skulle vilja vara det?
Myndigheter är överens
Polismyndigheten, Kriminalvården med flera är alla överens; att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år kommer inte att hjälpa dem i deras arbeten att bekämpa grova våldsbrott bland barn och unga. Det är alltså enbart den högerkonservativa Tidöregeringen som man hjälper om man röstar för förslaget.
Barn som begår grova brott har i de allra flesta fall själva råkat ut för händelser innan de begick brotten och är själva offer i andra sammanhang. Den psykiska ohälsan bland barn som begår grova brott är särskilt påtaglig och det är vanligt att den psykiska ohälsan hanteras genom bruk av narkotika.
Narkotikabruket hämmar både känslor och empati. I kombination med barns lägre kognitiva förmåga och ett sämre utvecklat konsekvenstänk innebär detta att barn som begår grova brott sällan tänker på konsekvenserna och deras impulser leder därför oftare till handling.
På grund av denna problematik krävs tidiga förebyggande insatser för att hindra de kriminella nätverkens rekrytering samt tvångsvård för att nå barn som redan har begått grova brott. När fokus ligger på straff istället för skola, sociala insatser och vård är risken större att barn dras in och fastnar i kriminalitet.
Skulle en sänkt straffmyndighetsålder dessutom leda till att de kriminella nätverken rekryterar ännu yngre barn riskerar resultatet bli att barnen som rekryteras har ännu sämre konsekvenstänk och är än mer benägna att använda våld.
Ny kunskap sedan kongressbeslutet
Socialdemokraterna behöver beakta dessa risker. Att kongressen i maj förra året röstade för att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år måste sättas i ett sammanhang. Det beslutet togs innan Polismyndigheten, Kriminalvården med flera hade uttryckt sina synpunkter. Det är en omfattande och skarp kritik från de som ska möta och hantera de mycket unga våldsverkarna. När de olika professionerna är så överens måste det betyda någonting.
I Danmark sänktes straffmyndighetsåldern från 15 år till 14 år. Efter endast två år återställdes den eftersom återfallen bland 14-åringar hade ökat med tio procent. Danmarks exempel visar bara att kriminaliteten snabbt kan förvärras om straffmyndighetsåldern sänks och då behöver kommande regering hantera konsekvenserna.
Sverige behöver inte upprepa Danmarks misstag. Reformer som så uppenbart riskerar att förvärra kriminalitet bland barn och unga bör stoppas i Sveriges riksdag. Sveriges riksdag skulle istället kunna rösta igenom reformer som stärker det förebyggande arbetet i skolan och socialtjänsten samt utvecklar tvångsvården. Reformer som både ledamöter och profession faktiskt tror på. Det är dags att ta barn i fängelse på allvar.
Alexander Soto Runevall, styrelseledamot för Socialdemokraterna i Växjö
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
