Lagliga frågetecken kring att återkalla medborgarskap

medborgarskap Socialdemokraterna svängde i frågan om att återkalla medborgarskap och har därmed gjort en grundlagsändring möjlig. Men både utredaren och flera tunga remissinstanser ifrågasätter lagligheten i formuleringen brott mot “Sveriges vitala intressen” som grund för att berövas sitt medborgarskap.

Den 20 maj röstade riksdagen igenom en grundlagsförändring som ska göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap vid vissa brott för de som har dubbla medborgarskap. Socialdemokraternas stöd blev avgörande, då det kräver en större riksdagsmajoritet för att kunna göra ändringar i grundlagen än vid vanliga beslut. Dessutom krävs en ny omröstning efter nästa riksdagsval för att grundlagsändringen ska gå igenom.

När lagförslaget presenterades sa Johan Forssell att det inte hör till vanligheterna att man parallellt har lagt fram förslag om grundlagsändring och samtidigt utreder vilka omständigheter det kan handla om som ligger till grund för att få sitt medborgarskap återkallat:”Men vi bedömer att det finns ett väldigt berättigat intresse här, och ett egenvärde i att kunna skydda och uppvärdera det svenska medborgarskapet”.

Utredningen om Återkallelse av medborgarskap hade till uppdrag att ge två förslag: ett enligt en mer snäv brottsdefinition där fokus ligger på brott som landsförräderi och spioneri. Ett annat som skulle bygga på det vidare begreppet ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”.

Begreppet ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen” var det som regeringen valde att gå vidare med i propositionen om ändring av grundlagen som behandlades av riksdagen under våren. Det omfattar en bredare definition av brott. Där ingår både till exempel grov ekonomisk brottslighet och bidragsbrott bland flera andra brott.

Vag definition

Men utredaren Anita Linder säger att det är tveksamt om en så pass vid definition av begreppet vitalt intresse är förenligt med internationella konventioner om medborgarskap som Sverige skrivit under.

– Vi skriver i betänkandet att vi är tveksamma om det kan vara en så här omfattande brottslighet som kan vara ett hot mot Sveriges vitala intressen.

Även remissinstanser som Justitiekanslern, Brottsförebyggande rådet och Domstolsverket uttrycker tveksamhet kring formuleringen om “Sveriges vitala intressen” och om det är förenligt med FN-konventionen om statslöshet och Europakonventionen om medborgarskap. Justitiekanslern och Domstolsverket efterfrågar dessutom en tydligare definition av vad som avses med “kriminella närverk” innan lagstiftningen antas.

Utredningen har försökt avgränsa vad skrivningen om “Sveriges vitala intressen” kan avse:

– I vårt förslag har vi försökt definiera vilka brott det kan handla om. Vi föreslår också att det ska vara brott som har minst 4 års fängelse i straffskalan. Sedan kan såklart regeringen välja att föreslå något annat. Men en tydlig brottskatalog måste det ändå vara, säger Anita Linder.

Hon lägger till:

– Att återkalla någons medborgarskap är en oerhört ingripande åtgärd.

På frågan om hur utredningen kom fram till att gränsen ska gå vid 4 års fängelse som maxstraff i straffskalan säger hon:

– Det är ett sätt att begränsa vilka brott det handlar om och då hamnar man på ganska grova brott, som till exempel mord, rån, spioneri, grov misshandel och grov ekonomisk brottslighet. Vi syftar då på mycket allvarlig brottslighet som skulle kunna skada Sveriges vitala intressen.

Hur skulle misshandel eller rån kunna vara sådana systemhotande brott?

– Det skulle kunna vara om man sätter i system att misshandla politiker eller invandrare till exempel, men såklart inte enstaka fall av misshandel. Så som vi har definierat det måste det vara organiserat.

Borde inte ha lagts fram

Jenny Nguyen är senior jurist på Civil Rights Defenders. Hon säger att de konventioner som reglerar medborgarskap kan innehålla formuleringar som rör ”en stats vitala intressen”.

– Men konventionerna är också tydliga med att ”vitala intressen” innebär tydligt illojala brott som förräderi och spioneri. I de brotten ingår inte allmänna brott som bidragsbrott eller liknande, säger hon.

Utredaren uttrycker en tveksamhet kring om det är överensstämmande med internationella konventioner att möjliggöra för en så bred kategori av brott att ligga till grund för att bli av med medborgarskap. Därför menar utredningen att det blir upp till riksdagen och i slutänden myndigheten och domstolar att bedöma om lagen går att tillämpa. Men det resonemanget avfärdas av Civil Rights Defenders.

– Vi menar att det är oacceptabel lagstiftning att lägga fram förslag som man inte anser går ihop med internationella konventioner. Utredaren uttrycker en massa reservationer i sina förslag, och då borde lagförslaget inte läggas fram, säger Jenny Nguyen.

Socialdemokraterna var till en början negativa till regeringens förslag. Partiets talesperson Ida Karkainen uttryckte att begreppet ”Sveriges vitala intressen” var vagt formulerat.

S känner sig trygga

Men redan i januari i år svängde Socialdemokraterna och meddelade att de stöder förslaget. Idag säger Ida Karkainen till Dagens Arena att det motiveras av den grova organiserade brottsligheten.

– Det vi har sett i Sverige den senaste tiden är ju en kraftig våldseskalering och framförallt då personer som har svenskt medborgarskap och dubbelt medborgarskap som sitter i utlandet och beställer brott.

Hon förklarar också att Socialdemokraterna först lade fram ett förslag som skulle bygga på ett antal tydligt definierade brott, men att regeringen ändå valde att gå vidare med ett lagförslag byggt på den vidare formuleringen om ”brott som skadar Sveriges vitala intressen”.

– Vi kände tveksamhet inför den skrivningen. Men sedan har regeringen förtydligat vad vitala intressen är för någonting och också hänvisat till de internationella konventionerna som ger en väldigt begränsad ram för när du får återkalla medborgarskap på grund av brott, säger Ida Karkainen.

Ida Karkainen säger att hur man tolkat konventionerna i andra länder innebär att om någon är gängkriminell räcker det inte för att få sitt medborgarskap återkallat, utan man måste ha begått en handling som är så pass grov att den skadar en stats intressen.

– En framtida regering måste ju fortfarande utgå från vad de internationella konventionerna sätter för ramar och begränsningar. Annars bryter man mot de internationella konventionerna och det får man ju inte göra, säger Ida Karkainen.

Och den här skrivningen och konventionerna är tillräckligt starka för att man inte kommer göra det?

– Alltså en illvillig regering kan ju hitta på egentligen vad som helst. Kommer den typen av auktoritära makter i regeringsställning är det här ett av de mindre problemen.

Svårt att förutse

Men Jenny Nguyen, senior jurist på Civil Rights Defenders, menar att det inte går att luta sig mot internationella konventioner som garanti för att lagen inte kommer att få ett brett tillämpningsområde.

– Jag tänker inte alls att man kan vara trygg med att det här inte kommer få en bred tillämpning och att det inte kommer riskera att gå fel när man lägger fram en så här bred brottskatalog. Det här skulle kunna gälla till exempel sabotage, vilket vi har sett tillämpas i domstol mot klimataktivister. Så man kan verkligen inte lita på att det här håller när vi är i en process av att helt lägga om vårt straffsystem och vilka handlingar som är straffbara. Det finns risk att det används väldigt brett, på ett sätt som vi inte kunnat förutse, säger Jenny Nguyen.

Ida Karkainen säger att hon förstår att det kan finnas en oro bland vissa i Sverige, eftersom Tidöpartierna har haft ett ”högt tonläge” i diskussionerna kring bland annat vandelslagen och olika migrationslagar. Men när det gäller medborgarskap intygar hon att vanliga människor inte har något att oroa sig för:

– Om man inte är en gängtopp kan man känna sig lugn och trygg, säger hon.

När det gäller om lagstiftningen faktiskt kommer att ha några praktiska konsekvenser för den grupp man vill komma åt, som gängledare, säger hon:

– Jag tror ju att många av de här gängtopparna som sitter och orkestrerar brotten gentemot Sverige, de kommer inte att komma till Sverige för kommer de till Sverige så blir de gripna och fängslade. Och så ska det ju också vara. Men det är en viktig markering gentemot den här typen av brottslingar och kriminalitet.

Så får lagen i praktiken mest en symbolisk betydelse?

– Jag tror faktiskt att det viktigaste är just symboliken, att Sverige markerar gentemot dig att du är inte längre välkommen till vårt land.

I våra grannländer Norge, Danmark och Finland finns redan möjlighet att återkalla medborgarskap, men där är kriterierna mer snävt definierade, enligt utredaren Anita Linder. Danmarks lagstiftning omfattar dock fler brott än i Norge och Finland.

Regeringen har nämnt siffran 1 400 personer, vilka är så många som polisen bedömer är aktiva i kriminella nätverk i Sverige och har dubbla medborgarskap. Men Anita Linder tror inte att återkallande av medborgarskap på grund av skada mot Sveriges vitala intressen kommer att bli aktuellt för särskilt många personer.

Kan finnas hinder

– Vi tror inte att det kommer handla om särskilt många fall. Dels ska man ha varit dömd för brott, och man måste ha ett annat medborgarskap. Vi har försökt att uppskatta antalet fall och tror att det kan handla om mellan 100 och 300 fall per år. I de andra nordiska länderna handlar det om några enstaka fall per år där personer blivit av med sitt medborgarskap, säger Anita Linder.

Även om någon blir av med sitt medborgarskap kan det finnas hinder för att utvisa den personen, till exempel om den riskerar tortyr eller förföljelse i sitt hemland.

När det gäller återkallande av medborgarskap som någon har fått på grund av oriktiga uppgifter berör det troligen ännu färre personer, tror Anita Linder.

Inte heller Jenny Nguyen på Civil Rights Defenders tror att lagen kommer att träffa särskilt många personer, men att det inte desto mindre blir väldigt ingripande för de som påverkas.

Att det saknas en realistisk beskrivning av hur lagen bidrar till sitt syfte får också kritik av Civil Rights Defenders:

– För all slags lagstiftning, men särskilt grundlagsändringar med så allvarliga följder för individer måste regeringen kunna peka på någon evidens för att man kommer att uppnå sina mål med de här förändringarna. De pratar om att kriminella nätverk hotar Sveriges vitala intressen och att lagen skulle kunna ha en preventiv funktion, men finns inget stöd för det, säger Jenny Nguyen.

Två sorters medborgarskap

Dessutom vänder sig organisationen mot att det saknas en juridisk definition av ”kriminellt nätverk”.

– Första uppluckringen var i Göteborg där polisen klassade ett supporternätverk som kriminellt nätverk. Redan där ser man en glidning som vi har varnat för. Frågan blir: hur kan man avgränsa detta på ett sätt som rättsstatliga principer kräver?

Civil Rights Defenders huvudinvändning mot att återkalla medborgarskap är att det riskerar att leda till diskriminering.

– Vår främsta kritik är att man i praktiken kommer att skapa två sorters medborgarskap där det ena är starkare och det andra är svagare; det som gäller personer med utländsk bakgrund, säger Jenny Nguyen.

Men Socialdemokraterna ser annorlunda på saken:

– Utifrån ett jämlikhetsideal och utifrån rådande läge skulle jag säga att jag tror inte det finns någon förståelse alls faktiskt i varför man ska få behålla sitt svenska medborgarskap om man har ett dubbelt medborgarskap och bedrivit så grov kriminell verksamhet gentemot staten Sverige så att det har skadat landet, säger Ida Karkainen.

Elsa Persson