Kommer högsta domstolen godkänna Trumps politik?

USA Amerikanska HD närmar sig slutet på arbetsåret. Denna torsdag  eller någon gång nästa vecka kan det bli besked om framgångar – eller bakslag – för Donald Trumps politik.

Ett sammanbitet mummel har kunnat uppfattas ända sedan Donald Trump tillträdde: Domstolarna är sista försvarsmuren mot hans enväldiga beslut och hot mot demokratin. På Högsta domstolens bord ligger flera kniviga mål där dom väntas inom kort – om vapen, transpersoner, presidentmakten, asylrätt, brevröstning och automatiskt medborgarskap för alla som föds i USA.

Stämningarna vällde in

Redan första eftermiddagen som president andra perioden, den 20 januari 2025, satte Donald Trump sin svarta tuschpenna under direktiv med långtgående konsekvenser för det amerikanska samhället. Sedan gav han världens rikaste man Elon Musk grönt ljus för att verkställa vallöften om slakt av federala budgeten och meddelade att han skulle ta ut höga tullar av vartenda land på hela jordklotet.

Stämningarna vällde snart in. Hittills runt 750, från privatpersoner, företag, universitet, kyrkor, medier, ideella organisationer. Alla hävdade att Trump överträdde sina befogenheter och blankt struntade i författningen som han svurit en ed att försvara.

Att domstolsmaskineriernas kuggar hackar långsamt är ingen hemlighet och först nu, ibland mer än ett år senare, duggar utslagen tätt. Det allra största bakslaget för Trump kom i februari när HD meddelade att tullar inte kunde tas ut på det sätt Trump ville. Nu måste den amerikanska staten betala tillbaka svindlande belopp till flera tusen företag. En mindre viktig men väl så symboliskt var ordern från en distriktsdomare nyligen om att Donald Trumps namn måste avlägsnas från konserthuset John F. Kennedy Center for the Performing Arts. Det är kongressen som bestämmer om eventuellt namnbyte, enligt domaren.

Tvingats till reträtt

Sammanställningar av stämningarna mot Trump görs på flera håll, till exempel på sajten Lawfare och under en flik på tidningen New York Times hemsida. På NYT-listan framgår att Trumpadministrationen vunnit i sju mål, det blev ”oavgjort” i två, de kärande vann i 67 fall, 96 fall togs aldrig upp och övriga är pågående. Bland målen där administrationen tvingats till reträtt märks: nationalgardet kan inte kallas ut för att bistå polis; förbud fick inte utfärdas mot vissa vindkraftsanläggningar; en myndighetschef slapp avsked; människor som riskerade att deporteras kunde inte placeras i förvar.

Bloggen scotusblog.com som följer HD:s arbete sammanfattar även målen som finns på den så kallade emergency docket eller shadow docket – där domstolen manats att komma med avgöranden direkt. Detta har varit relativt ovanligt fram till Trumps andra mandatperiod när hans jurister överklagar så gott som ögonblickligen efter motgångar i lägre instans. Det ligger lite går-det-så-går-det över agerandet, som i fallet med tullarna. Där hade det blivit nej i två domstolar och sålunda borde Vita huset ha fått en vink om hur HD kunde eller skulle döma.

Frågan om huruvida administrationen tänker åtlyda domares order har hittills inte besvarats med ett självklart ja. Den nye hemlandsministern Markwayne Mullin fick frågan upprepade gånger vid ett kongressförhör nyligen och sa.

– Om vi inte tyckte att domstolarna var politiserade skulle jag troligen kunna svara. Men vi bevittnar gång på gång att domstolar utnyttjar sin position för sina politiska åsikter, inte bara lagen.

HD – Tredje pelaren

Amerikanska HD är tredje pelaren i det amerikanska statsskicket, jämte den lagstiftande kongressen och den verkställande presidentmakten.De nio ledamöterna som är utnämnda på livstid sitter på rad i den pampiga rättssalen när mål hörs. De tar sedan gott om tid på sig när de stöter och blöter lagtexterna inne på sina kammare. En numera betryggande konservativ majoritet, 6 mot 3, anklagas för att gå Trumps ärenden. Några utslag tyder på att det inte är fullt så enkelt och påfallande ofta blir det 9 – 0 eller 8 – 1 i de få mål som faktiskt behandlas.

Domstolens ordförande, John Roberts, har suttit på denna post i över 20 år. När George W Bush handplockade just honom betraktades han som en säker konservativ röst men idag står han någonstans i mitten. Han är även högste chef för hela det federala domstolsväsendet och har tvingats gå ut och mana till besinning efter attacker och mordhot mot enskilda domare.

HD:s arbete följs i detalj, nästan som ett idrottslag, med noggrann statistik över vem som röstat så, vem som röstat med vem, vem som röstat med andra blocket. Fokus i medierna ligger på sociala och moraliska kontroversiella frågor – det vill säga abort, hbtqi, transpersoner i idrott samt religion.

Motsättningarna har hårdnat

Men motsättningarna mellan de sex och de tre (kvinnorna) i den liberala minoriteten har hårdnat. Det märks både under de muntliga pläderingarna och i de oftast arga skriftliga invändningarna de tre skriver som komplement till majoritetsbesluten.

Donald Trump var å ena sidan mycket stolt när han presenterade tre kandidater som så småningom godkändes av senaten. Men nu skräder han inte orden ifall någon av de tre röstar emot honom. ”Jag mår illa” sa han om Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett efter det nesliga bakslaget när HD förkunnade att tullarna är olagliga.

Anklagelser om att domarna bara är politiker i svarta kåpor hörs ofta, till exempel efter utslaget häromveckan som ytterligare urholkat rösträttslagen från 1965. Fler än en noterade att samtliga sex konservativa ledamöter hade tackat ja till att närvara på banketten under brittiske kungen Charles statsbesök. De tre i liberala blocket var inte bjudna.

De äldsta ledamöterna, Clarence Thomas, 78 i dagarna, och Samuel Alito, 76 år, kan vänta sig försiktiga påpekanden om att lämna domstolen för att Donald Trump ska få chansen att utse en ledamot med liknande syn på lagen och samhället. Men det är inte alla som lyssnar på sådana propåer, däribland Ruth Bader Ginsburg som avled sex veckor före valet 2020 som Joe Biden vann.

Karin Henriksson, Journalist och författare, baserad i Washington.