Åsa Linderborg har rätt, men bara till häften.
Valrörelsen borde handla om en enda fråga, karensavdraget, skriver Åsa Linderborg i Aftonbladet.
Det är lätt att hålla med. Bland de ekonomiska frågor som diskuteras i valrörelsen finns ingen som på samma sätt skulle gynna ”vanligt folk”. Att vi ens har ett karensavdrag kan säkert, som Linderborg gör, förklaras med att väldigt många av de som analyserar ekonomi och beslutar om systemens utformning själva inte behöver sjukanmäla sig om de är krassliga någon dag.
De kan jobba hemifrån, eller kompa. Det kan inte de flesta i arbetaryrken, och ganska få i vanliga tjänstemannayrken också.
Obegripligt att klimatet inte blir en fråga
Men trots att både Socialdemokraterna och LO gjort frågan om att avskaffa karensen till en av sina stora valfrågor är det som att debatten om detta inte lyfter.
Så ja – låt oss hjälpas åt att göra den till en huvudfråga.
Men låt mig tillägga att valrörelsen i så fall borde handla betydligt mer om två frågor: Karensdragen.
Och klimatet.
För om det är svårt att förstå varför den första frågan inte lyfter i valdebatten, är det nästan obegripligt varför den andra inte gör det. I alla fall om verkligheten anses viktig nog att spela roll i en valrörelse.
Sommaren har ju varit full av larmrapporter. I Frankrike har en yta stor som Öland bränts bort av bränder. I Spanien har det varit lika illa, och sedan kom bränderna i den grekiska ö-världen. Att bränderna nästan alltid uppstått av mänsklig hand hindrar inte att dess utbredning och svårigheterna att få dem under kontroll beror på att det är så torrt i markerna.
Det beror på klimatförändringarna.
Och nu senast har vi sett förskräckande bilder från Ungern, där den stora floden Donau ser ut att vara i det närmaste uttorkad. Som en effekt har flera reaktorer på ett ungerskt kärnkraftverk fått stänga ned. Vattnet räcker inte för att kyla reaktorerna.
En fråga om rädsla
Ändå finns det fortfarande människor som väljer att blunda, och desperat söka andra förklaringar. Enligt en ny undersökning från Indikator tror 29 procent av männen i Sverige inte på att torkan och bränderna skulle ha sin förklaring i det varmare klimatet.
En majoritet kan, tack och lov, ta till sig fakta, men det är oroväckande att så många som 29 procent av männen (12 procent av kvinnorna) verkar ha svårt att se sambanden.
Landets politiker kan inte kosta på sig den lyxen. Men trots detta spelar frågan liten roll i valrörelsen. Tidöpartierna är låsta av Sverigedemokraternas klimatfientliga politik. På den rödgröna sidan finns konkreta förslag, och det var befriande att höra Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén slå fast att bensinpriserna måste bli högre om klimatet ska räddas. Det är inte opportunt, men sant.
Nu väntar vi på att även Socialdemokraterna ska börja tala mer om klimatfrågan. “Ta klimatledarskapet!” utropade Stefan Edman och Margot Wallström på Aftonbladet debatt i går.
Det är lätt att stämma in i det kravet.
När det kommer till klimatet är bristen på stor debatt troligen en fråga om rädsla. Både för klimatkrisens konsekvenser, om det nu är så illa som det verkar kommer det omkullkasta väldigt många av de saker i vardagen som vi i dag tar för givna, och för att de politiska beslut det kräver många gånger kommer vara obekväma.
Men alla vet att utvecklingen inte kan fortsätta.
Så två frågor i valet. Karensen, för att den betyder mycket för de många, och klimatet.
Av samma skäl.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
