Socialförsäkringen En lagändring från 2022 gör att fler hamnar hos Kronofogden, eftersom Försäkringskassan ska driva in skulder snabbare. Nya siffror som Dagens Arena tagit fram visar att återkraven, efter en viss nedgång under 2024, ökar. Nu föreslår en ny utredning att ännu fler ska betala tillbaka – utan att skälen prövas till vem som orsakat en felaktig utbetalning.
Sedan 2022 ska återkrav till Försäkringskassan betalas tillbaka snabbare, och myndigheten ska inom två månader skicka obetalda skulder till Kronofogden. Det här ledde till en mångdubbling av skuldsatta personer som hamnade hos Kronofogden under det första året med nya regler. 2023 skickades knappt 15 500 återkrav till Kronofogden från Försäkringskassan.
2024 minskade antalet något, till drygt 14 300, men 2025 ökade återkraven till 18 600. Det visar nya siffror från Kronofogden som Dagens Arena begärt ut. Återkraven för 2025 berörde 15 500 personer, vilket betyder att en hel del personer fått fler än ett återkrav. Återkraven gäller framför allt obetalda skulder till Försäkringskassan medan ett fåtal berör Pensionsmyndigheten.
Bostadsbidrag dominerar
Den absoluta merparten av återkrav som skickas till Kronofogden, nästan 10 000 för 2025, gäller bostadsbidrag. Därefter kommer aktivitetsstöd ( drygt 1 800), underhållsstöd (knappt 1 400) och sjukpenning (drygt 1 100).
Till och med början av juni 2026 hade drygt 8 000 återkrav skickats till Kronofogden, vilket tyder på en nivå i linje med 2025.
– Man kan säga att lagstiftarens intention var att skulderna skulle drivas in snabbare, så på det sättet fungerar lagen. Det som kanske inte var meningen, men som har skett, är att betydligt fler hamnar hos Kronofogden och många för första gången. Det kan ställa till det för människor i det långa loppet som gör att de till exempel inte kan låna pengar eller teckna abonnemang, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Hur mycket pengar som faktiskt drivs in av de återkrav som går till Kronofogden från socialförsäkringen vet man inte än, eftersom återbetalningstiden är satt till fem år. Men det är tydligt att betydligt fler som nu hamnar hos Kronofogden inte har några tidigare skulder hos myndigheten:
– Före lagändringen var det ungefär 3 procent av dem som hamnade hos Kronofogden som var där för första gången. Men efter lagändringen var det mellan 15 och 17 procent som hamnade hos Kronofogden för första gången, säger Davor Vuleta.
Perspektivskifte
Förra veckan överlämnades en utredning till regeringen som kan leda till ännu fler återkrav. Huvudförslaget är att så kallad strikt betalningsskyldighet införs för alla socialförsäkringsförmåner. I dag gäller det bara bostadsbidrag och underhållsstöd. Det innebär att utgångspunkten är att alla felaktiga utbetalningar ska återbetalas, oavsett vad som är orsaken eller vem som har orsakat att det blivit fel.
Enligt utredaren Petrus Tired innebär förslaget en förenkling då samma regler om återkrav föreslås gäller alla förmåner.
– Lagförslaget innebär ett perspektivskifte, där man ska betala tillbaka det som har blivit felaktigt utbetalt. Man tolererar inte felaktiga utbetalningar, men det ska finnas en balans som gör att personer inte drabbas på ett orimligt sätt.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kommenterade utredningens förslag i ett pressmeddelande med bland annat orden att det ska vara ”lätt att göra rätt”. Men enligt Petrus Tired har utredningen inte haft som uppdrag att se över om reglerna kan bli enklare för de som ansöker om ersättning inom enskilda förmåner. Regler som Tired beskriver som “ofta snåriga”.
– Lätt att göra rätt handlar bara om vad man behöver kunna förstå när man ska göra rätt, och vilka uppgifter man ska lämna. Vår utredning ska göra det mer begripligt. Om man har fått återkrav på flera förmåner blir det obegripligt för den enskilde: varför ska jag betala tillbaka på den förmånen och inte denna? säger Petrus Tired.
Inte enklare
Clara Bergstrand, doktorand i offentlig rätt, som skriver en avhandling om Försäkringskassans återkrav, säger att enskilda personer som får ersättning från Försäkringskassan inte alls kommer att få det enklare.
– Man ändrar inte i reglerna utan det är fortfarande lika svårt att förstå regelverket för till exempel sjukpenning för den enskilde, säger hon.
Effektiviteten i förslagen ligger helt på Försäkringskassans sida, enligt henne.
– Man förenklar för myndigheten, som ska slippa göra långa bedömningar. Det man gör i idag är en bedömning av om Försäkringskassan orsakat felet och om den som fått betalningen varit i god tro – då behöver man inte betala tillbaka. Den bedömningen försvinner nu.
Utredaren bedömer själv att utredningens förslag kommer att leda till fler återkrav. Det ska i sin tur balanseras upp av möjligheten till eftergift, det vill säga att slippa betala hela eller delar av återkrävt belopp.
– Det handlar om att tydliggöra vad som talar för en eftergift. En faktor är ekonomisk förmåga att betala tillbaka, den andra är om det är myndighetens handläggning som på ett väsentligt sätt bidragit till felet och det tredje är om man skäligen kunnat förstå att man gjort fel, givet individuella faktorer. Syftet är att det ska bli mer förutsägbart, säger Petrus Tired.
Rättsliga brister
Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) fann i en rapport från 2025 rättsliga brister i 59 procent av alla granskade ärenden om återkrav hos Försäkringskassan. När det gäller prövning av eftergift och om någon varit i ond tro (det vill säga om en person insett eller skäligen borde ha insett att den lämnat fel uppgifter) brister Försäkringskassans handläggning, enligt rapporten.
– Vi såg att man gjorde bedömningen förenklat och utan att ta hänsyn till helheten i det individuella fallet, säger Sofie Cedstrand på ISF.
Petrus Tired menar att eftersom färre fall kommer att bedömas för eftergift med hans förslag, kommer det kunna göras en noggrannare prövning i varje enskilt fall.
– Vårt förslag innebär att om någon aktivt har lämnat fel uppgifter eller inte meddelat ändrade förhållanden ska det kunna vara ett hinder för eftergiftsprövning. Det gör att det blir färre situationer där det är möjligt att pröva frågan om eftergift men när man väl gör det kan man ha god kvalitet i den prövningen, säger Petrus Tired.
Angående Petrus Tireds då pågående utredning om återkrav skrev ISF (2025) att det inte är säkert att en strikt återbetalningsskyldighet bör införas för alla förmåner, bara för att regelverket är komplicerat:
”Det kan många gånger vara helt rimligt att det är svårt för Försäkringskassan att visa att den enskilde har orsakat felet. I enlighet med regelverket finns ju då möjligheten att pröva om det finns återbetalningsskyldighet på grund av ond tro.”
Om en strikt återbetalningsskyldighet införs är det viktigt att eftergiftsfunktionen fungerar väl, konstaterar ISF.
Dagens Arena har sökt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Elsa Persson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
