Kan krävas lön på 53 000 kronor för att ta sin familj till Sverige

På torsdagen röstar riksdagen om lagförslag som gör det svårare att få ta sin familj till Sverige. Om lagen går igenom krävs en månadslön på nästan 53 000 kronor för att få förenas med en partner och två barn. 

När regeringen presenterade sitt lagförslag om skärpta krav för anhöriginvandring i juni, sa migrationsminister Johan Forssell (M) att nuvarande regler är för “kravlösa”. Det innebär att för många har kunnat ta sina familjer till Sverige utan att kunna försörja sig eller ha en ordnad bostad, menar ministern.

Under tisdagen stod det klart att socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Men som Dagens Arena rapporterade förra veckan har de fyra oppositionspartierna några gemensamma reservationer som de hoppas få igenom. Det gäller bland annat att korta väntetiden för att få ansöka från 2 till 1 år.

I dag får 30 procent av de som ansöker om anhöriginvandring, som omfattas av försörjningskrav, avslag. Antingen på grund av att de inte lever upp till försörjningskravet, eller för att ansökningarna inte är kompletta. När nu inkomstkraven höjs med 30 procent tror Sandra Grönberg, enhetschef på tillståndsprövningsenheten i Sundbyberg, att det kan leda till fler avslag.

– Vi har bedömt att det här sannolikt leder till fler avslag. Jag vill lägga till ”sannolikt” för man har lagt till vistelsetid på två år, vilket kanske ger bättre möjlighet till etablering innan ansökan om familjeåterförening, säger hon.

Ökad administration vid förlängningsärenden

För Migrationsverket väntas den stora förändringen med en ny lag bli att försörjningskravet ska prövas varje gång en ansökan om förlängning ska prövas för anhöriga som kommit till Sverige. Det blir ökad administration och kontroll.

– Vi kan se att kravet kan få betydelse om familjen har rest in, men att man sedan har fått fler barn eller blivit arbetslös och därför inte längre lever upp till inkomstkravet, säger Sandra Grönberg.

Hon säger också att de flesta som ansöker om att ta hit sina familjemedlemmar inte är familjer som levt ihop i många år.

– Den största gruppen som ansöker om anhöriginvandring är nyetablerade familjer, alltså boende i Sverige som träffar en partner efter att de kommit hit. Det gäller både svenska medborgare och de som har skyddsskäl.

Karin Ödquist Drackner är senior policyrådgivare i migrationsfrågor på Röda Korset som i frågor om familjeåterförening främst möter de som är i Sverige på grund av skyddsbehov, så som flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

I slutet av förra året publicerade Röda Korset en rapport som pekar på de svårigheter många i deras målgrupp har att leva upp till försörjningskravet redan i dag. Enligt organisationen krävs rätt förutsättningar för att de här människorna ska kunna lära sig svenska och sedan arbeta, eftersom många aldrig har gått i skolan.

– När man lärt sig språket får man ofta en subventionerad anställning, men med det nya förslaget ska detta inte längre få räknas som inkomst. När du väl får arbete är det oftare ett med lägre lön, till exempel undersköterska, som inte räcker för att nå inkomstkravet. Framför allt för kvinnor är det svårt, både ensamstående och de som inte tidigare har arbetat, säger Karin Ödquist Drackner.

“Risk kravet ses som ouppnåeligt”

Hon ser en risk för ökad ohälsa hos individer i Sverige.

– Att få vara med sina nära och kära och framför allt veta att de är i trygghet och säkerhet är en viktig förutsättning för att välmående och för att etablera sig i landet. Det finns en risk att det här gör att man drabbas av svår ohälsa och inte ser poängen med att utbilda sig eller skaffa ett arbete, för att man ser taket som ouppnåeligt.

Röda Korset möter i sina verksamheter dels skyddsbehövande på sina behandlingscenter för krigsskadade och tortyröverlevare, dels de som söker juridisk rådgivning och stöd i sina ärenden. I de grupperna finns många som har svårt att etablera sig i Sverige. Röda Korset menar att etableringen underlättas om de här människorna får återförenas snabbt med sina familjer.

När det gäller juridisk rådgivning handlar det ofta om personer som försöker driva att de ska undantas från försörjningskravet, vilket är en möjlighet som finns vid vissa särskilda skäl.

– Det kan handla om att någon har svår psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, men det är jättesvårt att beviljas undantag. Vi har ett exempel från rapporten som handlar om en man som saknade alla extremiteter förutom en arm som bara fungerade hjälpligt. Myndigheterna ansåg att det var ”förståeligt” att mannen kunde ha svårt att få en anställning, men hänvisade till att inlämnad dokumentation inte visade att han var arbetsoförmögen, säger Karin Ödquist Drackner.

Hon påpekar att Sverige har haft försörjningskrav sedan 2010, men att många då beviljades undantag från dem. I och med den tillfälliga utlänningslagen 2016 som sedan permanentades 2021 minskade man undantagen, och 2023 tog regeringen bort möjlighet till undantag från försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande.

Den som beviljas flyktingstatus kan undantas från försörjningskravet om den ansöker om familjeåterförening inom tre månader från att beslut om uppehållstillstånd har meddelats. Men enligt Karin Ödquist Drackner är det i praktiken många som missar den tidsgränsen, för att de inte känner till regeln eller inte hinner färdigställa en ansökan.

Långa väntetider

Hon menar också att väntetiden på två år för att få ansöka om familjeåterförening är problematisk då den gäller först från att personen har beviljats uppehållstillstånd. Efter ansökan kan väntetiden också vara upp emot två år. Det kan innebära att Sverige bryter mot internationella konventioner, som exempelvis barnkonventionen om rätt till familjeliv, säger Karin Ödquist Drackner:

– I praktiken kan resultatet bli att människor tvingas vänta i upp till fyra år innan Migrationsverket ens tar ställning till en ansökan om familjeåterförening. Det är väldigt långt ur ett barns perspektiv.

Migrationsverket medger att väntetiderna har varit långa i vissa ärenden om anhöriginvandring.

– Jag delar bilden att vi inom anknytningshandläggningen har haft långa väntetider. Sedan har Migrationsverket kortat sina väntetider senaste året. Men vissa ärenden tar lång tid och kräver mer utredning, säger Sandra Grönberg, enhetschef på tillståndshandläggningen i Sundbyberg.

Det går heller inte alltid att påverka handläggningstiden för Migrationsverket, säger hon. Det här eftersom man är beroende av att ambassader i andra länder är öppna – då de ansökande behöver ta sig till en ambassad för intervju.

Sandra Grönberg säger att den största skiljelinjen mellan de som kommer att klara försörjningskraven med den föreslagna lagen och de som inte gör det, är huruvida man arbetar eller inte.

–  Så det är väl en sannolik konsekvens att om man höjer försörjningskraven vet man också i grunden att vissa yrken har högre löner, och vissa yrkesgrupper kanske inte klarar kraven, säger Sandra Grönberg.