Lina Stenberg, Anders Österberg
Lina Stenberg, Anders Österberg

Internationella barndagen Barn drabbas alltid värst i samhällskriser, i nedskärningar och i tider av polarisering.. I dag på internationella barndagen uppmanar vi landets politiker att motverka de ökande klyftorna genom att ge en jämlik barndom förtur i politiken,  skriver Lina Stenberg, kommunikationschef tankesmedjan Tiden och Anders Österberg, ordförande i Unga Örnar.

Barn är alltid de som drabbas värst. I samhällets kriser, i nedskärningar och i tider av polarisering..

I dag är det 28 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. I backspegeln är det otroligt att en så progressiv, internationell överenskommelse kunde tas fram. Barn som historiskt setts som ofärdiga individer, som icke-fullvärdiga medborgare, blev med konventionstextens förverkligande självständiga egna aktörer.

Med Barnkonventionen fick alla barn rätt till utveckling. Rätt att få komma till tals och påverka sin egen situation, rätt till ett bra liv och rätt att inte diskrimineras. Att barnets bästa ska komma i främsta rummet blev en uttalad prioritering. Det är egentligen anmärkningsvärt att de här vassa skrivningarna har ratificerats av alla världens länder – förutom USA.

Men världen såg annorlunda ut 1989. Förväntningarna på vad överenskommelser om mänskliga rättigheter kunde åstadkomma var stora. Fler och fler konventioner diskuterades fram och ratificerades. Framtidstron var stor. Kalla kriget var slut och optimismen för vad politiken kunde göra för människans utveckling och frihet var enorm.

Barns ojämlikhet är ett allvarligt demokratiproblem. Forskning visar att den yngre generationen i dag har en betydligt lägre tillit till samhället än tidigare.

Sedan 1989 har mycket förändrats. Konventionen om barnets rättigheter har gjort mycket, men någonstans har vinden vänt. Tron på vad de mänskliga rättigheterna kan göra – inte minst politiskt – har avtagit. Detta är olyckligt. En välfärdsstat är egentligen bara så välmående som sina mest utsatta barn.

Barns ojämlikhet är ett allvarligt demokratiproblem. Forskning visar att den yngre generationen i dag har en betydligt lägre tillit till samhället än tidigare. Detta är egentligen inte konstigt. Barn som växer upp och aldrig fått samma möjligheter som andra kan känna sig utestängda och förbisedda.

Barn har per definition en inbyggd sårbarhet. Inte bara utifrån den utsatthet de har i sin ställning som beroende av föräldrar och vuxenvärld, de kan inte heller på samma sätt som vuxna själva avhjälpa ekonomiska eller andra problem.

Och i slutändan handlar det om vad de tar med sig till sitt eget vuxenliv.

Forskningen är entydig. Ohälsa, låg ekonomisk standard, låg utbildningsnivå och arbetslöshet ärvs vidare från generation till generation.

En studie från Sahlgrenska i Göteborg visar att karies bland sexåringar är fem gånger vanligare bland ekonomiskt utsatta stadsdelar än resursstarka sådana.

En annan studie från Socialstyrelsen visar på sambanden i att som vuxen ha en låg inkomst utifrån den ekonomiska situationen under uppväxttiden.

Att särskilt stärka barn, att jämna ut barns livsvillkor handlar om politik och politiska prioriteringar. Det går att skapa samhällsförbättringar med barnet i centrum. Det går att använda Barnkonventionen och det går att förena den med en grundprincip om alla barns jämlika förutsättningar.

Ohälsa, låg ekonomisk standard, låg utbildningsnivå och arbetslöshet ärvs vidare från generation till generation.

Den 8 november samlade Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar landets ledande experter inom barns rättigheter och frågor rörande barns välfärd. Vi ville diskutera hur vi kan återgå till den optimismen som en gång sjösatte Barnkonventionen, hur vi kan sätta barnets bästa i centrum och hur politiken kan verka för jämlikhet utifrån barnets perspektiv.

Enigheten på mötet var slående. Vi enades om en definition – En jämlik barndom. Med det begreppet vill vi verka för en hopslagning av barnets jämlikhet och barns rättigheter, en kombination som är viktig för att komma åt grundproblemet. Att ojämlikheten ökar och att barnen är de som drabbas värst och därmed inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Regeringen har beslutat att Barnkonventionen ska bli svensk lag, något vi bland många andra länge välkomnat.

Men förväntningarna är inte odelat positiva. Utifrån de politiska förutsättningar som finns är en del tveksamma till de konsekvenser det kan få.

Farhågorna som lyfts fram är att konventionen – som egentligen är väldigt progressiv – riskerar att bli urvattnad. Konsekvensen kan enligt kritikerna bli en verkningslös text som i värsta fall leder till att barns rättigheter och barns situation i vårt land blir sämre istället för bättre.

Men det behöver inte bli så, vi har en positiv tilltro till politikens roll. För det handlar om prioriteringar och politiska vilja.

Att koppla Barnkonventionen med jämlikhetsperspektivet kan ge en ännu tydligare politisk riktning och en mer konkret innebörd.

Vi tror därför att barns jämlikhet behöver sättas i centrum utifrån Barnkonventionens artiklar.

Att skapa en jämlik barndom för landets yngsta är inte bara ett sätt att tillförsäkra alla barns rättigheter här och nu. Det kan också vara den enskilt viktigaste åtgärden för en stärkt demokrati.

Lina Stenberg är kommunikationschef på Tankesmedjan Tiden.

Anders Österberg är ordförande i Unga Örnar och riksdagsledamot (S).