Ledare Borgerliga feminister har ofta valt metoder som saknar effekt på jämställdheten, främst för att det blivit en tjänst staten köper av medborgarna och inte en politisk fråga. 

Den svenska jämställdhetsdebatten har förändrats ordentligt. Där skiljelinjerna förr skar igenom blocken är jämställdhetspolitik nu allt tydligare en fråga om vänster eller höger. Förslagen till strukturella reformer kommer i dag nästan uteslutande från vänster medan partierna till höger i växande utsträckning ser jämställdhet som en individuell fråga som kan påverkas med bonus och avdrag.

Föräldraförsäkringen är det tydligaste exemplet. Dagens konstruktion, där merparten av föräldrapenningdagarna kan överlåtas mellan föräldrarna, bidrar till ett ojämställt uttag av föräldraledighet. Det i sin tur påverkar lön, karriärmöjligheter, livsinkomst och pension till kvinnors nackdel. Både Jämlikhetskommissionen och Utredningen om en modern föräldraförsäkring förordade därför en fortsatt individualisering, i dagligt tal fler öronmärkta månader.

De borgerliga feministernas förändrade syn på jämställdhet märks i Lina Stenbergs genomgång

Det är inte länge sedan fler öronmärkta månader var ett trätoämne inom såväl borgerligheten som inom socialdemokratin. I borgerligheten var det liberala feminister och moderatkvinnor som drev på, inom socialdemokratin gick S-kvinnor i bräschen. I dag är spelplanen ändrad. De liberala feministerna förlorade, eller omdefinierade sin feminism. S-kvinnorna vann. Såväl S som LO har idag individualiserad föräldraförsäkring i sina program.

Jämställdhetsfrågorna har överhuvudtaget fått större prioritet och mer närvaro i det dagliga arbetet i både partier och fackföreningar. Att IF Metall, med närmare 80 procent män bland medlemmarna, satsar stort på jämställdhetsfrågor har stor betydelse. Det handlar inte bara om arbete på arbetsplatserna utan också om att förbundet pekar på de samhällsekonomiska konsekvenserna av till exempel antalet sjukdagar till följd av våld i nära relationer.

Borgerligheten har inte bara släppt frågan om föräldraförsäkringen, utan också anammat ett nytt synsätt där andra värden överordnats jämställdhet och där jämställdhetspolitiken gått från strukturfrågor till individuellt ansvar och ekonomiska incitament. Folkpartiets kvinnoförbund, Liberala Kvinnor, drev fram till 2017 på för ytterligare individualisering av föräldraförsäkringen, men prioriterar i dag istället flexibilitet och valfrihet.

Centerpartiet håller fast vid en idé om bonus för föräldrar som agerar jämställt, trots att idén redan prövats utan något större resultat för jämställdheten. Under åren 2009–2014 betalades en dryg miljard ut till föräldrapar som delat mer jämställt, utan att någon effekt i form av ett mer jämställt uttag kunde skönjas. Pengarna gick till föräldrar som hade delat på föräldraledigheten även utan bonus.

De borgerliga feministernas förändrade syn jämställdhet märks i Lina Stenbergs genomgång av partiernas förslag i boken Feminism på riktigt. Där partierna till vänster har förslag om statliga ingrepp och regler fokuserar borgerligheten på ekonomiska styrmedel som avdrag och bonusar. Också i reaktionerna på Lina Stenbergs bok märks en förändrad syn. Liberala Ungdomsförbundets feministiska talesperson Gabriella Toftered ser till exempel staten som hindret för kvinnor och jämställdhet i dag. ”Staten och patriarkatet sitter i samma båt”, skriver hon och förordar en rejäl skattesänkning så att kvinnan får mer ekonomisk makt över sitt liv, istället för att ”staten ska stjäla en allt större del av hennes intjänade pengar”.

Det är förstås ett torftigt resonemang av flera skäl. Både förskola och föräldraförsäkring är möjliga tack vare statliga beslut och skatter, båda kräver omfördelning mellan generationer och individer. Framförallt avslöjar LUF:s resonemang och Lina Stenbergs genomgång av de borgerliga partiernas politik ett nytt sätt att se på jämställdhet.

Jämställdhet är bra, men för högern är det ofta inte längre en politisk fråga utan en tjänst staten kan köpa av medborgarna med en bonus, ett avdrag eller en skattesänkning.