Bild: Fredrik Sandin Carlson/Kommunal

Över 100 000 ungdomar är arbetslösa, var femte är långtidsarbetslös. Arbetslösheten får svåra konsekvenser för de unga här och nu, för deras framtida liv och för samhället i stort. Detta är en av våra största framtidsutmaningar och ett av våra allvarligaste samhällproblem. Inte ens Fredrik Reinfeldt raljerar längre om ungdomsarbetslösheten som en synvilla.

Men regeringens jobbpolitik fungerar inte. Man försämrar utbildningsmöjligheterna – trots att andelen långtidsarbetslösa är högst bland de med endast gymnasieutbildning, i alla åldersgrupper. Man föreslår ännu fler osäkra anställningsformer – trots att hälften av de unga som jobbar redan har korta osäkra jobb. Många unga som närmar sig 30-årsåldern kan bara planera sina liv en dag i taget, de jobbar när chefen ringer. Och de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga används mest till att slå oppositionen i huvudet med, de flesta inser att reformen inte ger jobb.

Nu kommer så Folkpartiet med förslaget att unga upp till 23 år ska jobba för 75 procent av lönen i kommuner och landsting. Det är ett djupt oseriöst förslag, såvida inte Folkpartiets mål är att dumpa lönerna så att Sverige kan pröva vingarna på den globala låglönemarknaden.

Arbetsgivare anställer de som behövs i verksamheten och har rätt kompetens, så är det även i kommunerna. Det stora problemet i kommuner och landsting är inte att ungdomar är för dyra att anställa, utan att alldeles för få unga väljer att gå de utbildningar som behövs för jobben inom välfärden. Samtidigt väntar arbetskraftsbrist runt hörnet. Därför har Kommunal kämpat hårt för motsatsen till det Björklund föreslår: högre ingångslöner, bättre arbetsvillkor och fler heltider.

I dag tjänar en genomsnittlig 20–29-åring inom Kommunal 9 960 kronor i månaden före skatt, därför att de i snitt bara får jobba 62 procent av heltid. Är den lönen verkligen för hög? Vi kommer att behöva mer välfärdspersonal, därför måste jobben bli mer attraktiva.

Man borde kunna kräva av regeringspartierna att de möter allvarliga samhällsproblem med seriösa åtgärder. Sådana finns. I Umeå har kommunen och arbetsgivarna tillsammans med Kommunal, Lärarförbundet och Vision startat ett projekt för att anställa minst 600 ungdomar under tre år. Jobben varar ett halvår, och lönen är avtalsenlig. Projektet kostar kommunen 80 miljoner kronor, men det kommer att vara värt vartenda öre. Ungdomarna får kompetens, arbetslivserfarenhet och en ny och bättre bild av välfärdsjobben.

I första etappen anställdes 186 unga, av dem jobbar eller studerar 150 i dag. Regeringen verkar ha glömt att det är såhär den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar, genom samverkan mellan parter som tar ansvar för framtidens tillväxt och välfärd.

Daniel, en av ungdomarna som fått jobb i projektet, har berättat att han känner sig trygg med heltidsjobbet. I äldreomsorgen känner han att det han gör är värdefullt och han har en ny plan för framtiden, att utbilda sig till undersköterska. Men hans kanske viktigaste budskap är det här: ”Efter att jag fick jobbet känner jag mig som en del av samhället, man är en i gänget nu.”

Så ska det kännas att vara ung i Sverige! Så regeringen, lyssna på Daniel och hans jobbarkompisar. Samverka med parterna för att få fram fler projekt som det i Umeå, där kan ni investera de 15 miljarder kronor som nu går till den verkningslösa arbetsgivaravgiftssänkningen. Framför allt, börja föra en politik som löser samhällsproblem, inte fördjupar dem.

Tobias Baudin, förste vice ordförande, Kommunal.