Bild: Flickr/Spyros Papaspyropoulos/Neil Moralee
Bild: Flickr/Spyros Papaspyropoulos/Neil Moralee

Med orisk för att verka konspiratorisk sammanfaller SD:s vändning i vinster-i-välfärden-frågan ganska väl med när lobbyisterna satte in det tunga artilleriet mot partiet.

Det kan inte ha undgått någon att näringslivet och arbetsgivarorganisationer försett Sverigedemokraterna med rapporter och policydokument. I vissa fall har SD gjort dokumenten till sin politik rakt av. I dag avslöjar Dagens Industri att PR-byrån Kreab har haft en central roll i den intensiva lobbyingen.

Näringslivslobbyn med fler lyckas säkerligen plantera sin verklighetsbeskrivning, och därtill sina lösningar, i större delar av alla partiers politik än önskvärt. Men att SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt kommenterar händelsen med ”Det är säkert lättare att påverka oss än andra partier”, är minst sagt uppseendeväckande. På något sätt borgar också uttalandet för företrädarnas medvetenhet kring hur de låtit näringslivet formulera partiets politik.

För Sverigedemokraterna blev alldeles nyligen anhängare av vinster i välfärden.

I ett pressmeddelande från slutet av 2012 välkomnar SD att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ”väljer att ansluta sig till deras linje i ett par centrala frågor rörande friskolor”.

Då ville SD:
Öka kommunernas inflytande vid friskoleetableringar.
Ge kommunerna vetorätt vid nyetablering av friskolor.
Att friskoleföretagen ska skriva in i bolagsordningen att huvudsyftet är utbildning, detta kommer att leda till att överskott investeras i skolorna, vilket är glädjande.
Att friskolor inte ska kunna ta ut några vinster ur verksamheten.

Och våren innan valet 2014, då SD gick hårt åt alliansens välfärdspolitik, skrev den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Paula Bieler i SD Kuriren att den avreglering som skett under alliansens styre och den privatiseringsiver som fått råda uppenbart lämnat mycket att önska.

”Det kan tyckas märkligt att de som vanligtvis talar mest om vikten av att sänka skatterna samtidigt är de som har minst problem med att skattemedel plockas ut i vinster. Rimligen borde det vara de som upprörs mest över att deras surt förvärvade slantar inte går till den verksamhet som förväntas utan landar på andras konton. Men i stället talar allianspartierna sig varma för marknadssystem och försvarar blint sin tro på att det fria valet i slutändan löser allt.”, skriver hon.

SD:s stora vändpunkt kom i slutet av maj 2015 när SD i finansutskottet röstade för alliansens förslag till vinster i välfärden, som inte ens lutar åt att utreda vinstaspekten.

Nu vill SD:
Inte ha några krav på arbetsvillkor för de anställda eller krav på bemanning i välfärdsföretag.
Att fokus ska ligga på vilket resultat verksamheterna levererar och koppla ersättningen till detta.
Att verksamheterna ska få provision kopplad till hur bra verksamheterna är på att leverera resultat till beställaren.
Att kraven på verksamheterna inte ska vara för detaljerade, eftersom det hämmar innovation.
Ha krav på ekonomisk transparens men utan att belasta små och nystartade aktörer med administration.

I Dagens Industri säger Linus Bylund (SD): ”Det är många kommunikationsbyråer och lobbyorganisationer av modell större som visar sitt intresse. Det var nu under våren 2015 som det började rulla igång ordentligt.”

Med orisk för att verka konspiratorisk sammanfaller SD:s vändning tidsmässigt ganska väl med när lobbyisterna satte in det stora artilleriet mot partiet.

Ps. Kreabs grundare och storägare Peje Emilsson är även majoritetsägare i friskolekoncernen Kunskapsskolan.