Det är för lite satsningar på kvinnor i vårändringsbudgeten. Det skriver Beatrice Nordling, chefsekonom för Sveriges Kvinnoorganisationer.Foto: Caitlin Littlewood/Pixabay

Vårbudget Det är för lite satsningar på kvinnor i vårändringsbudgeten. Det skriver Beatrice Nordling, chefsekonom för Sveriges Kvinnoorganisationer.

Regeringen bedömer att inflationen är på väg ner och att det därmed är möjligt att bedriva en mer expansiv ekonomisk politik, totalt aviseras reformer om nära 17 miljarder. Men vems plånböcker expanderar med regeringens politik?

I USA sade president Joe Biden nyligen att nyckeln till landets framgångsrika bekämpning av lågkonjunktur och inflation är satsningar på kvinnor och kvinnors ekonomi. I Sverige verkar politikerna varken ha lyssnat på sina kollegor på andra sidan Atlanten eller den samstämmiga forskningskör som menar att investeringar i kvinnor är nyckeln till ekonomisk tillväxt.

Kvinnor drabbas hårdast av inflation och lågkonjunktur. Prisökningarna måste tas från deras redan små marginaler. I vintras uppgav 60 procent av alla ensamstående mammor att de tog av sina sparpengar för att ha råd med grundläggande utgifter. Sedan dess har praktiskt taget inget gjorts för att förbättra deras situation, samtidigt som priserna fortsatt att stiga. 

Blunda och tänk på allt du kan komma på som har med män att göra, och troligtvis har regeringen en subvention för det

Istället för att stötta hushållen satsar regeringen bland annat på utökat rotavdrag och fler laddstolpar samt lägger över en miljard på att ersätta flygplatser för kostnader för säkerhetskontroller under pandemin. Detta kan sättas i relation till att Sveriges skolor som enbart får hälften av detta, 500 miljoner, för att kompensera för ökade kostnader till följd av inflationen. De sjuk- och undersköterskor som utlovades högre löner under pandemin väntar fortfarande. Istället för mer pengar riskerar nu många av dem att få sparken till följd av den ekonomiska krisen i landets regioner. De sex miljarder som tillförs regionernas sektorsanslag är välkomna men långtifrån tillräckliga. 

Parallellt förbereds en rad skatteförändringar inför höstbudgeten som fortsätter på regeringens inslagna bana. Blunda och tänk på allt du kan komma på som har med män att göra, och troligtvis har regeringen en subvention för det. Förra budgeten var det tobakssnus och bilar som gällde, nu är det hemmarenoveringar och husbilar. Även det avtrappade ränteavdraget på konsumtionslån kommer troligtvis få konsekvenser framförallt för kvinnor.

En hel miljard läggs på att reparera E6:an vid Stenungsund. Tåget, som kvinnor oftare tar, får dock fortsätta spåra ur på rostig räls. Gängkriminaliteten och en orolig omvärld med krig och konflikter tycks motivera att till synes oändliga resurser tillförs försvarsmakt och rättsväsende, som utgör den mansdominerade delen av den offentliga sektorn, samtidigt som kvinnor fortsätter att slita ut sig i livs- och samhällsviktiga vård- och omsorgsyrken där budgetens siffror lyser röda. 

Även mäns våld mot andra män inom Sverige har fortsatt hög prioritet. 250 miljoner tillförs olika myndigheter för att minska ekonomisk brottslighet, Sveriges Domstolar får ytterligare 100 miljoner och Kriminalvården får 1,38 miljarder mer än vad som aviserats tidigare. Prostitution och människohandel som är en del av den organiserade brottsligheten och en finansieringskälla för gängen nämns inte i vårbudgeten trots de larm som kommit om hur kvinnors kroppar säljs för att reglera gängens skulder. 

Regeringen inför ett nytt självförsörjningsmått som med all tydlighet avslöjar att den förda politiken inte har lett till ekonomisk jämställdhet, i synnerhet inte för utrikes födda kvinnor. Istället för att påtala ett problem som alla redan känner till borde regeringen försöka göra något åt det. Utöver satsningar på yrkesvux, en av vårdbudgetens få ljusglimtar, måste etableringsuppdraget utvidgas till att omfatta anhöriga till arbetskraftsinvandrare – majoriteten av alla kvinnor som invandrar till Sverige. Istället planerar regeringen för införandet av ett bidragstak, trots att utvärderingar från Danmark visar att ett bidragstak har mycket negativa effekter på kvinnors sysselsättning. Kvinnor behöver vägar in till arbete, inte mer fattigdom. Detta är utgångspunkten i en arbetslinje värd namnet.

Beatrice Nordling, Chefsekonom Sveriges Kvinnoorganisationer