Den så kallade valfriheten uteblir för patienter när vårdverksamheter som inte är lönsamma läggs ned, skriver Katrin Persson (V), läkare och ledamot i socialnämnden Solna, Håkan Jörnehed (V), landstingsråd och Thomas Magnusson (V), ledamot landstingsfullmäktige.

De senaste veckorna har man kunnat läsa om hur kostnaderna för vårdvalen inom specialistvården fördubblats, samtidigt som blivande mammor undrar var de ska föda, nu när privatdrivna BB Sophia lagts ner och förlossningsvården krisar ännu en sommar.

Vårdvalets förkämpar brukar framhålla valfrihet och tillgänglighet som dess främsta förtjänster. Och visst, i den meningen är vårdvalen en succé – sedan de infördes finns massvis med vårdgivare att välja mellan. Politik är att vilja, och de borgerliga politiker som vill att man ska kunna välja mellan 19 olika hudspecialistmottagningar för att kolla upp sitt suspekta födelsemärke har fått precis som de har velat.

Upplägget är följande: vem som helst som uppfyller landstingets krav får öppna en specialistmottagning. Därefter är det fritt fram att locka kunder, det vill säga patienter. För varje patient fakturerar man sedan landstinget som utan att klaga betalar fakturan. Pengarna får ägaren sedan använda som hen själv önskar. Och om verksamheten inte blir så lönsam som man hade tänkt sig är det bara att lägga ner. Vilken företagare kämpar på med en verksamhet som man vet kommer gå med förlust? Konsekvenserna blir då gärna ett haveri av BB Sophia-proportioner. Landstinget sätts i ett vårdkaos som det offentliga får styra upp.

Men hur kan det ha blivit såhär tokigt? Privat vård ska ju enligt dess förespråkare på ett magiskt sätt vara mer effektiv, serviceinriktad och ska i idévärlden dessutom ha starka incitament för att hålla nere kostnaderna. Och visst finns det skäl för den enskilde vårdföretagaren att hålla kostnaderna nere; den egna verksamheten. Men enskilda vårdföretagsägare har inget ansvar för att hålla kostnaderna nere för välfärden i stort. Däremot har de en skyldighet att agera på ett sådant sätt att utdelningen för sina aktieägare blir maximal.

Vi måste ha klart för oss att den stora majoriteten som etablerar specialistläkarmottagning inte gör det för att de vill bidra till att utveckla vården i Stockholms läns landsting, utan för att tjäna pengar. Detta är inte för att de är onda eller giriga. De följer helt enkelt bara de regler som borgerliga politiker aktivt tagit fram. Om kostnaderna fördubblas eller förlossningsvården stänger på grund av bristande utdelning är det således inte en anomali utan bara enligt spelets regler.

Att vårdvalet spårar ur i kostnad kunde vem som helst räknat ut. Vårdföretagarna är inte i branschen för att ge god vård – god vård är ett medel för att tjäna pengar. Diskussionen om det moraliskt riktiga i detta kan vi ta vid annat tillfälle. Däremot är det hög tid för borgerliga politiker att sansa sig och sluta kasta våra gemensamma skattepengar efter privata vårdgivare.

Katrin Persson (V), läkare och ledamot socialnämnden Solna
Håkan Jörnehed (V), landstingsråd Stockholms läns landsting
Thomas Magnusson (V), ledamot landstingsfullmäktige