Nedskärningspolitiken är en dogm i EU. Men lönesänkningarna och dess konsekvenser ökar risken för främlingsfientlighet och står därmed i strid mot EU:s grundläggande värde, skriver Thomas Janson (TCO).
Den finansiella krisen och eurokrisen är nu inne på sitt femte år. De sociala och politiska konsekvenserna av krisen blir allt tydligare. Massarbetslöshet, ett ökat antal självmord och en förlorad generation som inte ser något hopp om att finna ett värdigt arbete göder hopplöshet och desperation.
Nästan var femte fransk väljare röstade på Nationella fronten i Frankrike. I Grekland lockar högerextrema krafter allt fler röster. Schengenavtalet – en av EU:s främsta bedrifter – knakar i fogarna när länder vill öka möjligheterna till gränskontroller inom EU.
Samtidigt är nedskärningspolitiken en dogm i EU, trots att den uppenbarligen driver länder allt djupare ner i recession. De lönesänkningar vi ser i många länder är en integrerad del av eurons konstruktion och därmed EU:s och medlemsländernas politik. I avsaknad av en egen valuta och en tillräcklig EU-budget är lönesänkningar ett av de få sätten för euroländerna att förbättra sin konkurrenskraft.
Jag menar att lönesänkningarna och dess konsekvenser ökar risken för främlingsfientlighet och därmed står i strid mot EU:s grundläggande värden och syfte. Det borde ha varit uppenbart för Europas politiker redan från eurons start eftersom samma erfarenheter fanns under 1930-talskrisen.
I European Social Survey (ESS) som är en återkommande, omfattande värderingsundersökning i ett tjugotal europeiska länder finns det i den senaste omgången från 2010 frågor om den ekonomiska krisen och om synen på invandring.
Om man gör en enkel korrelation mellan frågorna om en person fått sin lön sänkt de senaste tre åren och frågan om invandring är bra eller dålig för landets ekonomi, finns det ett signifikant samband. Det betyder att en lönesänkning ökar benägenheten att bli mer invandringskritisk.
Av de som fått en lönesänkning anser 48 procent i större eller mindre uträckning att invandring är dåligt för ekonomin, medan 34 procent anser att det är bra. För de som inte fått en lönesänkning är andelarna 37 respektive 38 procent.
| Andel som anser att invandring är dåligt för ekonomin | Andel som anser att invandring är bra för ekonomin | |
| Har fått en lönesänkning under de tre senaste åren | 42% | 34% |
| Har inte fått en lönesänkning under de tre senaste åren | 37% | 38% |
N=48 342
Källa ESS Round 5: European Social Survey Round 5 Data (2010). Data file edition 2.0. Norwegian Social Science Data Services, Norway – Data Archive and distributor of ESS data.
Arbetslöshet eller en ansträngd hushållsekonomi ökar också andelen som är mer tveksamma till invandring vilket innebär att en politik som ökar arbetslösheten och gör att människor får mindre att leva på också ökar risken för främlingsfientliga tendenser i samhället. Det är också något som senast påpekades av Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) i deras årliga rapport där man varnar för en ökad rasism i Europa.
Den draksådd som nedskärningspolitiken för med sig i form av ökad främlingsfientlighet är inte i samklang med EU:s fördrag och underminerar också hela EU:s syfte – nämligen att varor, människor, tjänster och kapital skall få röra sig fritt i EU. EU har betytt ofantligt mycket för demokratiutvecklingen och toleransen i Europa. Det vore synd om man genom en felaktig politik så grundligt sviker sina värderingar och sitt syfte.
Thomas Janson, internationell sekreterare på TCO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
