Debatt Det som behövs nu är åtgärder som avlastar bankkunderna och stärker det gemensamma utan att bankerna kan skicka vidare notan till kunderna, skriver Tobias Sundin och Johan Sjölander.
Finansminister Elisabeth Svantesson har lämnat den mediala skuggan för att gå ut och kritisera de svenska bankerna. De är ”tondöva inför att så många kämpar” säger hon till TT, mot bakgrund av att storbankernas utdelningar i år fortsätter växa och nu väntas närma sig hisnande 90 miljarder. Men hon verkar samtidigt helt ovillig att faktiskt göra något åt saken. Det håller inte.
Det är något visst med banksektorn. När det är goda tider, går det bra. När det är dåliga tider, som nu, går det uppenbarligen ännu bättre. Och när det går helt åt skogen står staten och skattebetalarna där med skurhinken redo att städa upp.
Det är ärligt talat provocerande. Att bankerna alltid klarar sig beror ju inte på deras enorma kompetens. Tvärtom. Systemet är riggat så att de klarar sig även när de själva klantat till det.
Om SBAB får sänkt avkastningskrav kan de sänka sina räntor och på det sättet agera ankare på räntemarknaden
Så är det inte för andra. För de vanliga småföretagen gäller det att alltid vara på tå; riskerna är på riktigt. Och vanliga löntagare och hushåll får alltid vara beredda att ta den fulla smällen när ekonomin börjar svaja. Så när bankerna nu täljer guld med smörkniv samtidigt som räkningshögarna hemma på folks köksbord bara växer borde någon form av gräns ändå vara passerad.
Det som behövs nu är åtgärder som avlastar bankkunderna och stärker det gemensamma utan att bankerna kan skicka vidare notan till kunderna. Sådana förslag finns. I en rapport från tankesmedjan Tiden har vi till exempel lyft följande:
– Använd den statliga banken SBAB till att öka pressen neråt på räntorna. Om SBAB får sänkt avkastningskrav kan de sänka sina räntor och på det sättet agera ankare på räntemarknaden. Det här skulle kunna spara tusentals kronor för ett hushåll med vanliga bostadslån. Som vi visat i rapporten skulle slopat avlastningskrav möjliggöra räntelättnader på runt 12 000 kronor om året för en av SBAB:s genomsnittskunder. Det skulle sätta en enorm press på övriga banker att följa efter.
– Beskatta bankernas övervinster. Genom att lägga skattehöjningen smart kan man undvika risken att bankerna bara vältrar över kostnaden på kunderna. Det rimliga här är att rikta in sig på räntenettot, det vill säga skillnaden mellan bankernas in- och utlåning. Det sätter dels press på lägre räntor, dels ger det intäkter för staten som kan användas till allmänhetens nytta.
– Öka konkurrensen genom nya lagar för exempelvis genomskinlig prissättning. I grunden är det ett problem för svenska bankkunder att vi i praktiken har ett oligopol där ett fåtal stora aktörer kontrollerar hela marknaden. En hårdare konkurrens vore helt enkelt mycket bättre för kunderna. Här finns lagar att skärpa som gör det lättare att jämföra samt att byta mellan banker vilket skulle underlätta för nya aktörer.
– Dessutom föreslår rapporten att Sverige borde lära av Island och ta över deras version av en storbanksskatt. Island är ett land med djupt känd erfarenhet av vad det innebär när en vildvuxen finanssektor som rusar på i full fart framåt börjar slira. De har förstått rimligheten i att bankerna är med och rustar det samhälle som de vet kommer finnas där för dem om det behövs. Här finns all anledning för Sverige att ta efter.
En modig politik här som vågar utmana de stora bankernas kortsiktiga intressen skulle kunna leda till två bra saker: lägre räntor för vanliga hushåll som idag kämpar för att få ihop det och ökade skatteintäkter som kan användas till oerhört angelägna satsningar som är till nytta för vanligt folk.
Ändå vägrar finansministern att faktiskt göra något, mer än att se bekymrad ut och hytta med näven. Regeringen får redan mycket kritik för svikna vallöften och ord som inte betyder någonting. Finansministerns tomma viftande mot bankerna riskerar tyvärr att stärka den bilden.
Tobias Sundin, rapportförfattare till Det stora bankrånet
Johan Sjölander, verksamhetschef för Tankesmedjan Tiden
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
