På det pågående globala forumet om migration är festtalen vackra. Men många utmaningar återstår och i dag stängs konferensens dörrar för civilsamhället.
Den här veckan är den svenska regeringen värd för ett globalt forum om migration och utveckling. Migrationsminister Tobias Billström inledde det civila samhällets förmöte med ett festtal om hur regeringar och det civila samhället allt mer kommit att sträva åt samma håll.
Talet kontrasterade mot mötesordförandens påminnelse om det svenska civilsamhällets långa och hårda kamp för papperslösas rätt till vård. Men det stämmer att det finns en global enighet kring många frågor. Alla är till exempel överens om att migration måste vara del av den utvecklingsstrategi som ska ersätta millenniemålen. Men tidningen Omvärlden har påpekat att migrationsfrågor inte är prioriterade i den svenska regeringens strategi för post-2015.
Respekt för migrantarbetares rättigheter är en avgörande länk mellan migration och utveckling. Det finns också konsensus kring att fler länder borde ratificera internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner, inte minst konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter.
Byggjobbare är den klassiska bilden av en arbetskraftsmigrant. Världen har också fått upp ögonen för de slavliknande förhållanden som gäller för de byggarbetare som reser arenorna inför fotbolls-VM i Qatar 2022.
Men i dag är hälften av världens migranter kvinnor. Nyligen släppte Amnesty International en rapport om Qatars tiotusentals hushållsarbetare. Amnesty rapporterar om kvinnor som inte är lediga annat än när de sover, som fråntas sina pass och arresteras om de försöker rymma, som inte kan skydda sig från sexuella övergrepp.
En anledning till att migrantarbetare i Mellanöstern och på andra ställen utnyttjas är att de är skuldsatta. Världsbanken har räknat ut att en byggnadsarbetare från Bangladesh måste lägga ut i snitt 2 890 dollar eller motsvarande 14 månadslöner för att få ett jobb i Mellanöstern. En kvinna från Indonesien som vill jobba som hembiträde i Hong Kong måste betala i genomsnitt motsvarande 5,4 månadslöner till olika mellanhänder.
Allt fler regeringar delar insikten om är att något måste göras för att reglera den globala rekryteringsindustrin. Sverige, som trots allt är en föregångare på många andra områden, har i dag ingen certifiering av rekryterare. Detta trots att vårt system för arbetskraftsinvandring bygger på att migranten kan lita på den som förmedlar jobbet i Sverige.
Jobberbjudandet är som bekant inte juridiskt bindande. Den internationella migrationsorganisationen IOM har tagit initiativ till certifieringssystemet IRIS. Om initiativet får stöd skulle det kunna utvecklas till en form av rättvisemärkning. En vision vore att fotbollssupportrar i stället för att subventionera slaveri ska kunna välja IRIS-certifierade hotell och restauranger när de reser till VM 2022.
När det globala forumet fortsätter i dag är dörrarna dock stängda för civilsamhället. Det är olyckligt för Sverige har egentligen en stolt tradition av samråd med arbetsmarknadens parter. Facken borde inte behöva kommunicera med regeringen via en debattartikel. Billströms festtal klingar ihåligt när de inte tillåts vara med vid förhandlingsbordet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
