Sultan Kayan, Lina Stenberg,

debatt Kristdemokraterna vill ta bort kvinnors rättigheter, inte öka dem. De har inte en aning om vad feminism och jämställdhet handlar om, skriver Sultan Kayan, riksdagsledamot (S) och Lina Stenberg, styrelseledamot S-kvinnor.

Kristdemokraterna gör nu ett klent försök att kliva fram som partiet för landets kvinnor.  Genom att kalla regeringens jämställdhetsarbete för »radikalfeminism« och »genusexperiment« har KD fått stort mediegenomslag. Men att höra landets mest bakåtsträvande parti prata feminism klingar falskt.

Att KD skulle vara partiet som tillvaratar kvinnors behov och driver kvinnors rättigheter är skrattretande.

Hade KD fått styra hade vi fortfarande haft sambeskattning i vårt land. Vi hade varken haft fri abort, allmän förskola eller en föräldraförsäkring att tala om.

Ebba Bush Thor har på sistone hävdat sig värna att kvinnor både ska kunna ha en karriär och en familj. Men Kristdemokraternas vill jämte Sverigedemokraterna återinföra vårdnadsbidraget där kvinnor blir utelåsta från arbetsmarknaden och blir beroende av sina män.

Att förskoleplanen ska använda ordet ”barn” istället för ”flickor” och ”pojkar”, precis som det redan står i skolans läroplan, ser KD som bevis på att barn blivit könlösa.

För att kunna klanka ner på regeringens jämställdhetspolitik har KD verkligen letat hårt. Det hela är befängt, men det verkar inte spela någon roll så länge KD får höras i media

För vad menar KD med att regeringen driver »genusflum«?

  • Att förskoleplanen ska använda ordet ”barn” istället för ”flickor” och ”pojkar”, precis som det redan står i skolans läroplan, hävdar KD vara ett bevis på att barn blivit könlösa.
  • Att regeringen förordar genuspedagogik, som ju är en pedagogik med bevisat goda resultat, hävdar kristdemokraterna är ett bevis på att staten bestämmer att pojkar inte får leka med bilar eller flickor med dockor.

Efter förra hösten kan inte KD ha undgått att genuspedagogik handlar om att skapa ett samhälle där ingen som växer upp idag ska behöva säga metoo.

Det blir så uppenbart i ovanstående resonemang att kristdemokraterna inte har en aning om vad feminism och jämställdhet handlar om.

Vi lever i världens mest jämställda land. Att vi nått ända hit är ett resultat av en lång och hård kvinnokamp, men lika mycket en självklar politisk vilja för socialdemokratin att föra fram positionerna för lika rättigheter mellan könen.

Det har handlat om genomgripande reformer som på knappt hundra år tagit oss från allmän rösträtt till världens första feministiska regering.

Sverigedemokraterna som ligger närmast kristdemokraterna till höger är ett direkt kvinnofientligt parti. Och faktum är att KD med sina utspel närmar sig det högerextrema partiet alltmer. KD har exempelvis, i linje med SD:s utspel  öppnat upp för att inskränka aborträtten…

Enligt DN/Ipsos senaste mätning spås KD och SD tillsammans få en fjärdedel av landets röster

Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Vår paroll är densamma som för 100 år sedan.

Det scenariot, där två bakåtsträvande partier vill ta ifrån oss kvinnor våra rättigheter, gör oss bekymrade. Vi frågar vi oss hur långt övriga partier på högersidan är redo att kohandla bort kvinnors fri-och rättigheter för att tillskansa sig regeringsmakten.

Faktum är att det bara finns ett regeringsalternativ för ett samhälle där jämställdhet drivs framåt och inte bakåt, och det med Socialdemokraterna vid rodret. Genom att fortsatt värna anställningstrygghet genom LAS säkra en bättre arbetsmiljö och borttagandet av visstidsanställningar liksom ofrivilliga deltider under nästa mandatperiod, kommer kvinnors situation förbättras markant.

 Det är viktigt att arbetslivet blir mer jämställt, liksom att barn får rätt till båda sina föräldrar. Vi vill se en individualiserad föräldraförsäkring, vi vill att kvinnors kroppar och psyke ska hålla i ett helt arbetsliv och vi vill att kvinnor som arbetat ett helt liv ska få en pension att leva på.

För detta krävs både en jämlikhetsskapande och en jämställdhetsskapande politik. Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Vår parolle är densamma som för 100 år sedan. Lika gammal är de konservativa partiernas motstånd till förbättring för landets kvinnor.