Reband Raza

Just nu pågår den första feministiska revolutionen i Iran men också den största motgången för kvinnors rättigheter i Kurdistan.

Feminismen har alltid råkat ut för hinder i hela världen. Men trots detta har kampen tagit stora kliv framåt och uppnått olika framgångar i världen. Kampen om kvinnors rätt till sin kropp och frihet i ett hederskultursamhälle måste drivas på och försvaras med starkare kraft.

Protesterna i Iran sattes i gång i september 2022 efter att den 22-åriga Jina Mahsa Amini dödades av det iranska moralpolisen för att hon använde sin huvudsjal på ”fel sätt”. Och protesterna fortsätter.  Kvinnorna i Iran kräver sin rätt till frihet och rätt till sin kropp. Människor fängslas och dödas dagligen i kampen och hela världen visar genom demonstrationer sitt stöd för kvinnors frihet.

Samtidigt som vi bevittnar en feministisk revolution blir moralpoliserna fler i Irakiska Kurdistan. Unga killar uppger sig för att vara hedersförsvarare. Den 30 december attackerades en 17-årig tjej av 50 tal killar. Hon skadades för att att hon var fel klädd och befann sig på fel plats. Islamiska kvinnorörelser och ledare rättfärdigade misshandeln och lade skulden på tjejen.

Men precis som med alla andra framgångar och förändringar kan det också gå åt andra hållet

I Irakiska Kurdistan växte flickor länge upp i en kultur med traditionella kvinnliga och manliga roller som normbildande. Flickor skolades in i att bära familjens heder och bete sig enligt en viss sed.

Men situationen för kvinnor vände efter att Saddam Husseins regim störtats 2003. Då blev det irakiska Kurdistan en självständig region, om än i viss utsträckning under irakiska lagar. Dåvarande premiärministern för Iraks regionala regering, Nechirvan Idris Barzani, arbetade och verkade för kvinnors rättigheter och frihet. År 2008 ändrade han genom lagstiftning vissa lagar för att förbättra kvinnors situation. Några av dessa reformer skrev jag om i en debattartikel ”Min vision om feminism” som Fempers Nyheter publicerade den 4 april 2022.

De nya lagar som Nechirvan Idris Barzani införde, trots starkt motstånd från politiska och islamiska rörelser, förändrade samhället. Det var enligt min mening de mest kraftfulla framsteg och förbättringar som har gjorts i Mellanöstern och inom islam för kvinnors rättigheter och frihet.

Det är känt att islam tillåter polygami endast för män. Men detta sattes det stop för i irakiska Kurdistan genom en av ändring av lagen som innebar att man satte upp hårda villkor för en man att ha flera fruar och även ge kvinnan rätten att neka sin man månggifte eller begära skilsmässa om hon ville det. Om mannen trots sin hustrus nekande genomförde månggifte, hade kvinnan rätt att anmäla sin man vilket kunde leda till höga straff. En annan historisk ändring som dåvarande premiärministern tog beslut om hösten 2017 var att starta centrum för genusvetenskap vid alla Kurdistans universitet.

Men precis som med alla andra framgångar och förändringar kan det också gå åt andra hållet om vi inte försvarar dem.

Den 30 november 2022 togs Iraks federala domstol beslut för att upphäva några av de lagändringar som hade gjorts Kurdistan. Exempelvis tas nu villkoren för män att få ha fler fruar bort och kvinnans rätt att neka sin man fråntas henne. Återigen får mannen rätt att förtrycka kvinnan.

Kvinnoorganisationer och feminister uttrycker oro om det nya beslutet från Iraks federala domstol och menar att det går emot kvinnors rättigheter och friheter.

Samtidigt hyllas det nya beslutet av islamiska kvinnorörelser, religiösa ledare, studenter och lärare, som ansett att de nya lagarna i Kurdistan har skapat hat mellan män och kvinnor och gett kvinnorna för mycket frihet. Flera protester arrangerades mot undervisning om genus på universiteten. Representanter för islamiska kvinnorörelser utropade nu seger över feminismen i sociala medier och utlovade att hädanefter svara med skarpt motstånd mot feminismen och agera för fler förändringar och för att nya reformer måste upphöra.

Även islamistiska ledare driver nu kampanj i sociala medier för att stödja det nya beslutet och uttrycker sitt stöd för de män som kräver rätten att ha flera fruar.

Homosexuellas sammankomster och föredrag om genus stoppas av islamiska ledare och anhängare då man anser att det är ett virus som måste stoppas innan samhället smittas och förstörs mer.

Flera av universiteten har tagit bort genusundervisning från utbildningarna.

Beslutet från Iraks federala domstol har ännu inte accepterats av Kurdistans regionala regering. Lagändringarna, som har varit till för att skapa jämställdhet i samhället, är och har varit viktiga.

Kommer Nechirvan Idris Barzani, president i Irakiska Kurdistan, tillåta att reformerna upphävs? Eller kommer han att fortsätta försvara kvinnors rättigheter? Kommer kvinnorörelserna och världsorganisationen som UN Women att stå enade med honom, kritisera och utgöra ett motstånd mot beslutet?

Vi som har privilegiet att leva i ett samhälle med jämställdhetslagar som ger kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter kan därför inte lämna kvinnorna att ta kampen ensamma mot de islamiska ledare i andra delar av världen som känner att de står säkra med Koranen bakom sig. Kvinnorna där behöver vår röst och vårt stöd. De behöver en kraft som står enad i kampen för jämställdhet utan att låta sig förblindas av ideologi. Vi får inte låta flickors och kvinnors hopp om ett jämställt liv i frihet i Kurdistan släckas.

Reband Raza, folkhögskolelärare