44 procent av svenskarna blivit mer negativt inställda till regeringen på grund av förändringarna i sjukförsäkringen. Regeringens sjukförsäkring är ett totalt misslyckande, skriver Tobias Baudin (LO) och Tomas Eneroth (S).
Reformen av sjukförsäkringen har varit en av alliansregeringens största politiska projekt. Men också ett av dess största misslyckanden.
För ungefär sex år sedan lade regeringen fram en rad förslag på hur sjukförsäkringen skulle förändras. Det handlade om nya sjukregler, den så kallade rehabiliteringskedjan, som innehöll en rad regelskärpningar och snäva tidsgränser vid vilka den enskilde riskerar att bli av med sin ersättning trots att denne varken tillfrisknat eller fått rehabilitering.
Redan under arbetet med den nya sjukförsäkringen riktades hård kritik mot de föreslagna reformerna. Remissinstanserna varnade för konsekvenserna av de nya reglerna.
Nu, när alliansregeringens andra mandatperiod närmar sig sitt slut, vet vi resultatet.
Medborgarnas misstro har ökat dramatiskt.
Enligt en ny opinionsundersökning från Novus har 44 procent av svenskarna blivit mer negativt inställda till regeringen på grund av förändringarna i sjukförsäkringen. Endast 9 procent har blivit mer positivt inställda.
Bland dem som har varit sjukskrivna är siffrorna än mer alarmerande. I den gruppen har hela 61 procent blivit mer negativ till regeringen, medan 4 procent har blivit mer positiva (undersökningen redovisas i sin helhet vid ett LO-seminarium i Almedalen nu i sommar).
Tanken med de nya reglerna, som den formulerades av regeringen, var att hjälpa de sjukskrivna tillbaka till arbetsmarknaden. Det säger sig självt att ett så pass drastiskt tapp i förtroendet är detsamma som ett gigantiskt underkännande av de nya reglerna.
Den första förändring alliansregeringen gjorde efter valsegern 2006 var att sänka taket i sjukförsäkringen. Det innebar att många människor inte fick ut de 80 procent av lönen som försäkringen ska garantera.
Enligt Riksdagens utredningstjänst kommer omkring 40 procent av arbetskraften snart hamna under 80 procent. Många kan då känna sig tvungna att teckna privata försäkringar. När människor tvingas betala flera gånger för samma sak kommer det att ytterligare gröpa ur förtroendet för försäkringen.
Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska då snarast ge människor rätt till rehabilitering och andra insatser. Nuvarande tidsgränser har fått orimliga konsekvenser. Sjuka människor tvingas säga upp sig från sina gamla jobb för att prövas mot en osäker arbetsmarknad. Andra blir utförsäkrade och bollas runt mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
I skrivande stund har cirka 77 000 människor utförsäkrats, inte för att de blivit friska utan för att de passerat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. I stället för rehabilitering tillbaka till arbete skickas de till mer eller mindre passiva åtgärder hos Arbetsförmedlingen.
Dessutom har regeringen inte satsat på rehabilitering i den utsträckning man lovade när de nya reglerna infördes. För att fler ska få chansen att lämna sjukförsäkringen och åter komma ut på arbetsmarknaden krävs mer av rehabilitering.
De senaste årens reformer av sjukförsäkringen har alltså blivit en rejäl flopp, både politiskt och mänskligt. I stället för att lyssna på läkarkåren, remissinstanserna och de fackliga organisationerna har regeringen gått sin egen, högst ideologiskt präglade väg.
Fler sjuka har blivit fattigare, ställts utanför möjligheterna att försörja sig själv eller tvingats ta ut ålderspension i förtid. En av regeringens paradgrenar från valet 2006 och en grundbult i deras ”arbetslinje” blev ett totalt misslyckande.
Att detta misslyckande nu också sätter sina spår i människors, och särskilt de sjukas, förtroende för sjukförsäkringen kan knappast förvåna någon.
För att människor verkligen ska komma tillbaka till arbete måste vi få en mänsklig sjukförsäkring, som både ger rehabilitering tillbaka till arbete, och ekonomisk trygghet under den tid det tar.
Tobias Baudin, förste vice ordförande LO
Tomas Eneroth, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
