Mänskliga rättigheter är viktiga och får inte urvattnas. I Sverige ser vi nu en oroande utveckling där förutsättningar för ett tryggt liv villkoras av medborgarskap. Funktionsrätt Sverige vill poängtera att detta också kommer att få oacceptabla konsekvenser för många personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt deras anhöriga. 

Vi vet att risken för diskriminering och rättighetskränkningar ökar vid kriser. Dessutom ökar risken för att redan befintliga ojämlikheter fördjupas.  Det såg vi under pandemin, då personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom var de som vid sidan om äldre, drabbades hårdast. Vi ser detsamma vid krig, där personer med funktionsnedsättningar ofta saknar skydd.

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och ska utgöra en gemensam kompass för att vi även i svåra tider ska kunna bibehålla ett fritt, demokratiskt, rättvist och inkluderande samhälle.

I Sverige har den gemensamma kompassen börjat att snurra. Grundläggande principer som det varit otänkbart att ifrågasätta, nagelfars nu öppet. Bland annat hotas civilsamhällets rätt att ifrågasätta sakernas ordning och aktivt bidrar genom att föreslå förbättringar på olika samhällsområden.

Funktionsrätt Sverige representerar 52 funktionsrättsförbund med sammanlagt drygt 400 000 medlemmar och arbetar varje dag för att FN:s funktionsrättskonvention ska genomföras och säkerställas – det går inte att ta för givet.

Konventionens syfte är skapandet av ett mer inkluderande och jämlikt samhälle där alla människor har rätt att leva ett värdigt liv med likvärdiga möjligheter. Genom att anta konventionen har Sverige åtagit sig att främja, skydda och övervaka genomförandet av mänskliga rättigheter av en oberoende övervakningsmekanism – Institutet för mänskliga rättigheter. Myndighetens oberoende ska garanteras i lag och med tillräckliga resurser. Under vårens svenska ordförandeskap har även EU:s ministerråd markerat detta.

Men nu ifrågasätts institutets fortlevnad och regeringen är påfallande passiv.  När 55 av civilsamhällets organisationer, inklusive Funktionsrätt Sverige i ett öppet brev kräver ett tydliggörande från Sveriges statsminister möts vi av tystnad.Personer som lever med funktionsnedsättning tillhör de som riskerar att drabbas först när principen om alla människors lika värde ifrågasätts.
När makten ifrågasätter grundläggande mänskliga rättigheter skakar det ömsesidiga samhällskontraktets grundvalar. När tilliten försvinner ökar kontrollen och det är precis det som sker.
Medborgarskap föreslås nu vara ett villkor för välfärd. Regeringen vill dessutom titta vidare på möjligheten att medborgarskap ska kunna dras in. Dessa förslag hotar alla de som inte är födda till ett svenskt medborgarskap, inklusive personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom. Dessutom innebär de höjda försörjningskraven att många äldre, personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom inte kan bli medborgare.

Är det detta Ulf Kristersson ser framför sig när han i sitt nationaldagstal menar att det svenska medborgarskapet har devalverats och måste återupprättas?

Vi är oroliga. Cirka 20 procent av befolkningen lever med funktionsnedsättning i någon form, räknar vi in anhöriga berör det nästan hälften av befolkningen, en ansenlig andel har inte svenskt ursprung och långt ifrån alla har svenskt medborgarskap.

Statsministern kämpar med vikande opinionssiffror. Vi tror att ett skäl är att Sverige vill se en statsminister som står upp för allas lika värde och för mänskliga rättigheter.

Det här är Funktionsrätt Sveriges uppmaningar till regeringen:

  • Mänskliga rättigheter måste säkerställas. MR-institutets mandat och oberoende ska garanteras i lagstiftning och resurser.
  • Rätten till välfärd ska inte kopplas till medborgarskap utan inkludera alla personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom som lever i Sverige.
  • Skapa förutsättningar för civilsamhällets arbete och värna vår rätt att kunna skriva artiklar som denna även i framtiden.

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige