Farida al-Abani, Gita Nabavi och Denise Cresso,

debatt Det är 20 år sedan Sverige beslutade att vara helt tillgängligt. Det är 10 år sedan Sverige undertecknade konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu måste vi göra funktionsrättskonventionen till svensk lag med straffpåföljd, skriver företrädare för Feministiskt initiativ.

Mänskliga rättigheter är förutsättningen för att alla ska kunna leva i ett jämlikt och jämställt samhälle, det är grunden för demokratin. Så hur ser det ut i Sverige idag? Kan du välja att leva ditt liv så?  Nej, inte om du har en normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning ).

Inom daglig verksamhet får du med normbrytande funktionalitet oftast mycket låg ersättning eller ingenting alls för det jobb du utför trots utgifter för lunch och resor, ingen semesterlön och antagligen ingen semester utanför din hemort. Kan du inte använda en otillgänglig kollektivtrafik får du kanske en dyr och begränsad färdtjänst. Är du barn med omfattande behov av stöd är du hänvisad till dina föräldrar för att kunna bo hemma med assistans och inte på institution. Detta fortsätter när du blivit vuxen – utan assistans och tillgängliga lägenheter måste du bo kvar hemma och förlita dig på allt äldre föräldrar.

Engagerar du dig politiskt är det inte säkert att du kan ta del av underlag och handlingar. Inom alla livsområden har människor med normbrytande funktionalitet sämre livsförhållanden jämfört med majoriteten.

När en grupp förvägras mänskliga rättigheter och inte tillåts delta i demokratin blir hela samhället mindre demokratiskt.

Sverige har, på pappret, under ett decennium, försökt bygga funktionsrättspolitiken på funktionsrättskonventionen. Vi ser hur det (inte) gått! Nyligen rapporterade regeringen om arbetet till FN. Senast det gjordes var 2011 och då fick Sverige svidande kritik då vi backat på funktionsrättsområdet. Vi förväntar oss en liknande respons denna gång till följd av de senaste årens nedmontering av LSS, särskilt insatsen personlig assistans, och fortsatt oacceptabelt dålig tillgänglighet.

Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Kunskapen finns och det är möjligt, om alla räknas in från början istället för att se människor med normbrytande funktionalitet som undantag. Den typen av förhållningssätt reducerar en stor grupp invånare till en minuspost i ekonomiska kalkyler. Ekonomi blir mål istället för medel och människovärdet tappas bort helt.

Därför saknar många människor med normbrytande funktionalitet mänskliga rättigheter som borde vara självklara. Det är allvarligt för oss alla. När en grupp förvägras mänskliga rättigheter och inte tillåts delta i demokratin blir hela samhället mindre demokratiskt.

Därför anser Feministiskt initiativ att vi måste göra funktionsrättskonventionen till svensk lag med straffpåföljd. Vi välkomnar att den tidigare regeringen beslutat att inrätta en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Vi vill säkerställa att denna även följer upp och redovisar livsvillkoren för personer med normbrytande funktionalitet. De faktiska levnadsvillkoren måste vara utgångspunkten i arbetet för ett jämlikt liv för att stärka möjligheterna livet igenom, från barndom till ålderdom. Så lägger vi grunden för att kunna bygga ett samhälle för alla, oavsett funktionalitet.  Först när alla samhällsgrupper har mänskliga rättigheter och deltar i demokratin på lika villkor blir samhället som helhet demokratiskt.

Det är 20 år sedan Sverige beslutade att vara helt tillgängligt 2010. Det är 10 år sedan Sverige undertecknade konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Feministiskt initiativ vill inte vänta ytterligare vare sig 10 eller 20 år, vi vill att:

  • Funktionsrättskonventionen blir lag nu!
  • Den planerade institutionen för mänskliga rättigheter uttalat omfattar funktionsrättskonventionen.


Farida al-Abani, partiledare Feministiskt initiativ
Gita Nabavi, partiledare Feministiskt initiativ
Denise Cresso, funktionsrättslig talesperson Feministiskt initiativ