Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige Mattias Lundekvam, Hörselskadades Riksförbund Niklas Mattsson, Synskadades Riksförbund Foto: Linnea Bengtsson/PeterKnutson

Valet 2022 Stöd för personer med funktionsnedsättning är valrörelsens försvunna fråga. Drygt 900 000 personer på arbetsmarknaden har någon form av funktionsnedsättning, men inget parti talar om hur de ska få och behålla ett fotfäste i arbetslivet. Det skriver Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige, Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund och Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund.

Under rätt förutsättningar kan de allra flesta arbeta. Trots det konstateras år efter år att personer med funktionsnedsättning – oavsett konjunkturläge – förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än andra. Under 2021 hade 58 procent av de som bedömt sin arbetsförmåga som nedsatt ett jobb eller någon annan sysselsättning, jämfört med 79 procent för övrig befolkning. Personer som bedömts ha nedsatt arbetsförmåga utgör också en stor andel av långtidsarbetslösheten som ligger kvar på historiskt höga nivåer medan den kortare arbetslösheten minskar.

Det här är dyrt för samhället. 

Våra förväntningar på den kommande regeringen omfattar en nationell handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning i nivå med övriga befolkningen.

Förutom förlorade skatteintäkter och kostnader inom sjukförsäkringen, visar studier på större ohälsa bland arbetslösa. För att inte tala om det stora resursslöseriet och kompetenstappet när en stor del av arbetskraften står utanför arbetsmarknaden, samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Dessutom står Sverige med en åldrande befolkning, med stora behov av nyanställningar i sjuk- och äldrevård. För att klara välfärden krävs att alla som kan arbeta också får möjlighet att göra det. 

Våra förväntningar på den kommande regeringen omfattar ennationell handlingsplanmed åtgärder för att höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning i nivå med övriga befolkningen. 

Vi som företräder personer med olika funktionsnedsättningar och skilda behov vet att ett helhetsgrepp med åtgärder på såväl individ- som strukturell nivå krävs för att komma till rätta med problemet. 

Det handlar om stöd till både arbetssökande och arbetsgivare i såväl inledningsskedet som långsiktigt, arbetsmiljö och rekrytering. Idag kan personer redan tidigt i rekryteringsprocessen utestängas på grund av krav som egentligen är oviktiga för tjänsten eller väljas bort på grund av fördomar om vad personer med funktionsnedsättning klarar av.  

En nationell handlingsplan behöver innehålla följande utvecklingsområden: 

Arbetsförmedlingen måste fungera för personer med funktionsnedsättning. De senaste årens förändringar har kraftigt försämrat stödet till arbetssökande med funktionsnedsättning. Regeringen har gett myndigheten ett tilläggsuppdrag som kan vara en bra början, men mycket mer behövs.

Ett borttagande av begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” vilket också Arbetsförmedlingen föreslagit. Begreppet sänder fel signaler om en arbetssökandes kapacitet. Utgå i stället från förmågorna och möjligheterna.

De särskilda stöden för personer med funktionsnedsättning (SFS 2017:462) behöver uppdateras och följa forskning. Stöden möter inte behoven hos arbetssökande och arbetsgivare. Bland annat behöver stödet till arbetsgivare utvecklas och stöden bli mer långsiktiga.

Ett stärkt funktionshinderperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet, liksom ett stärkt förebyggande arbete och skydd mot diskriminering kopplat till tillgänglighet

Trots upprepade inspel och förslag till politiken händer alldeles för lite. Sysselsättningsgraden står och stampar, samtidigt som allt fler får plats inom daglig verksamhet med minimal övergång till det öppna arbetslivet. 

Är partierna beredda till det krafttag som krävs för att vända utvecklingen och ge alla förutsättningar att få plats i arbetslivet? 

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund

Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund