Tanvir Mansur.

Krönika Till slut blev revolten i Iran en stor nyhet även här, men det krävdes ihärdigt arbete från de som kommer från Iran och lever i Sverige.

– Varje dag i två veckor har börjat och slutat i tårar. Det här är det största som har hänt nånsin.

Så säger min vän Aida Paridad om revolutionerna i Iran. Hon har själv talat på en demonstration och försökt väcka uppmärksamhet på sociala medier. För Aida har händelserna i Iran blivit väldigt känslosamma och personliga. Hon säger:

– Jag trodde verkligen aldrig att vi skulle sett hälften av det som har hänt på bara några veckor under min livstid. Det är så enormt.

Efter de iranska moralpolisernas mord på den kurdiska 22-åringen Jina Mahsa Amini har protesterna nu vuxit till en revolution. “Du kan plocka blommorna, men du kan inte stoppa våren”, som det stod på ett plakat. Från barn i flickskolor som pekar finger mot bilden på ayatollah Khamenei till oljearbetare som strejkar från jobbet. Mycket pekar på att den här gången har protesterna enat hela landet mot den repressiva diktaturen. Men svenska medier tog inte upp händelserna i Iran förrän diasporan i Sverige började mejla dem.

det är många modiga kvinnor ute på gatorna som står upp mot regimen, men det är också Tiktok-generationen 

Vi är många som vill väcka uppmärksamhet till det som händer i våra hemländer, men sällan vill svenska medier belysa det. Det dröjde lång tid för svenska tidningar för att börja skildra protesterna i Iran. Vad kan vi lära oss av den kurdiska och iranska diasporans organisering? Protesterna mot regimen har pågått i 43 år, med vad är annorlunda i dag?

En sak som skiljer sig från revolterna under den gröna vågen 2009 är dels att det är så många modiga kvinnor ute på gatorna som står upp mot regimen. Men det är också Tiktok-generationen. Shervin Hajipour, som skrev kamplåten Baraye som baserades på tweets om protesterna, hans låt spelas från balkonger i Teheran på nätterna och barn sjunger den i skolan. Shervin blev först gripen för låten och hans Instagram-konto stängdes ner (även om han har släppts nu).

Aida Paridad berättar:

– Om Shervin inte hade varit en ung, vacker artist på Tiktok, så hade det nog inte skapat samma igenkänning och inte blivit lika viralt. Nu känner unga igen sig i honom.

Väldigt många kurder, iranier, balucher och andra med ursprung i Iran frågade sig: “Varför tar inte nyheterna upp det här? Det är den största feministiska revolutionen i världshistorien som pågår!”. Varje dag som jag öppnade Instagram möttes jag av de här budskapen av alla vänner från de diasporagrupperna. De kurdiska slagorden “Jin, Jiyan, Azadi” (“Kvinna, liv, frihet”) var överallt på Twitter, Instagram och Tiktok. Förutom på public service och i svenska tidningar.

“Förstärk våra röster” var ett rop som ekade från Iran över världen. Diasporan försökte bli en megafon för demonstranterna som utsattes för Irans polis och militär. De började dela bilder och videoklipp från Irans gator på sociala medier. De startade instagram-kontot Iran Protests Sweden. De taggade SVT, TV4 och Svenska Dagbladet i många inlägg. Sen kontaktade de ministrar och riksdagspolitiker.

Jag, som inte förstår farsi eller sorani, kunde ta del av händelserna snabbt eftersom de översatte klippen och bilderna. De skrev pedagogiska förklaringar över vad som händer i Iran. Aktivister över hela världen jobbade hårt för att ta vittnesmål från gatorna och göra dem begripliga för andra. De ramade in vad varje händelse betydde och satte det i ett sammanhang. Revolutionen har blivit viral.

Det anordnades stora demonstrationer, både i Sverige och i alla länder där det bor kurder och iranier. Tack vare den här organiseringen av diasporan har media och politiker inte kunnat undvika frågan. Svenska universitet och studentorganisationer har fördömt regimens brutala våld mot studenter på bland annat Sharif-universitetet i Teheran. Svenska fackförbund och fotbollslag visar sin solidaritet med arbetare och flickor i Iran. Det skapar ringar på vattnet och det går inte titta bort längre.

En lärdom enligt Aida Paridad är att vara ihärdig:

– Både genom att konstant dela på sociala medier, inte bara att stanna vid en hashtag på en dag, som en kampanj. Utan gör inlägg varje dag i flera veckor. Men det kräver också direktkontakt med folket som är på plats i Iran, vilket mina vänner som administrerar iranprotests.sweden har. 

Styrkan i att förstå språket och kulturen i ett annat land är ovärderlig. Den här organiseringen kunde bara ske genom en så stor diaspora runt om i världen. Vi behöver visa solidaritet med de som utsätts för och protesterar mot förtryck i våra hemländer. Vi kan lära oss av varandras kamper, och stärka varandra. Oavsett om orättvisan sker i Afghanistan, Tigray eller Myanmar.