Iran Irans president Ebrahim Raisis och utrikesminister Hossein Amirabdollahians död kan ge tillfälle att återigen ställa krav på landet att släppa de fängslade svenskarna, menar Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), efter söndagens dödliga helikopterolycka.
Irans högste ledare ayatolla Khamenei är den som verkligen styr Iran. Därför kommer inte söndagens helikopterolycka nära gränsen mot Azerbajdzjan, där presidenten, utrikesministern och sex personer till dog, innebära några större politiska förändringar i landet. Det menar tidigare utrikesminister Margot Wallström (S).
– Det här tar de alltid höjd för. De ser till att det finns söner eller närstående i maktapparaten som snabbt kan ta över, säger hon till Dagens Arena.
Presidenten Ebrahim Raisi ska ha varit tänkt att efterträda den nu 85 år gamla högste ledaren ayatolla Khamenei. För att hedra de döda har Iran infört fem dagars landssorg. Även grannländerna Libanon, Irak, Syrien och Pakistan har utlyst nationella sorgedagar.
På måndagskvällen rapporteras om iranier som sörjer de förolyckade ledarna. Och om iranier som firade att ledaren för landets hårdföra regering, som mötte demonstrationerna 2022–2023 med brutalt våld, inte längre kan göra mer skada.
Fängslade svenskar
Inom 50 dagar måste Iran hålla val för att välja en ny president. Tills dess styr vicepresidenten Mohammad Mokhber, som redan under måndagen pratat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, om att stärka ländernas relation, enligt nyhetsbyrån Reuters. Ryssland ska också hjälpa Iran att utreda olyckan.
Många världsledare har skickat kondoleanser och palestinska Hamas tackar för att Iran stöttat dem i kriget mot Israel.
Händelsen är också betydande ur svenskt perspektiv. Två svenskar sitter fängslade i Iran. EU-tjänstemannen Johan Floderus sedan 2022 och den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali 2016, båda anklagade för spioneri. Djalali har dömts till döden och åklagaren yrkar på dödsstraff för Floderus. Amnesty international menar att Floderus är ”godtyckligt” fängslad och att rättegången mot Djalali baserades på erkännanden han gjort under påverkan av tortyr.
Hur kan presidenten och utrikesministerns död påverka Sveriges hantering av fallen?
– Det kan vara ett tillfälle att återigen framföra krav, att framförallt Floderus ska släppas fri, säger Margot Wallström.
Är det troligt att den nu döda utrikesministern är någon som svenska utrikesdepartementet eller ambassaden haft någon slags dialog med i deras ärenden?
– Han har säkert varit en kontakt men vilken roll han har haft vet inte jag, säger Margot Wallström.
Kan det försvåra processen om en person som varit del i dialogen försvinner?
– Om det är en person som varit aktiv och varit en pålitlig samtalspartner, då kan det ha betydelse. Men det har jag ingen insikt i. Det är sällan det fungerar så med Iran, det är väldigt stängt och svårt, säger hon.
Det har rapporterats om att Iran velat se en fångutväxling, där Sverige skulle släppa livstidsdömde iraniern Hamid Nouri som dömts av Svea hovrätt för att ha deltagit i massavrättningar i Iran 1988. Den avlidne presidenten Ebrahim Raisi hade en avgörande roll som åklagare i fallen.
EU riktar sedan länge hårda sanktioner mot Iran. Men EU:s utrikeschef Josep Borrell har gjort ett uttalande om olyckan där han säger att unionen sympatiserar med de drabbades familjer och folket i Iran.
Borde EU göra några förändringar i sin politik gentemot Iran i den här situationen?
– Det handlar om att terrorstämpla revolutionsgardet, det är det viktiga för att göra skillnad, säger Margot Wallström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
