I dag hotas yttrandefriheten, demokratin och de mänskliga rättigheterna. Människoliv såväl som Sveriges framtid står på spel. Vi måste förbjuda nazistisk organisering, skriver Gudrun Schyman, Sissela Nordling Blanco och Victoria Kawesa.

I dag är det den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.

Sverige har upprepade gånger fått kritik från FN:s rasdiskrimineringskommitté för att vi inte lever upp till våra åtaganden i konventionen om avskaffandet av rasdiskriminering. Feministiskt initiativ menar att Sverige måste lyssna till kritiken och ompröva beslutet om förbud av nazistisk organisering.

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering instiftades till minne av massakern i Sharpville, Sydafrika, där 69 människor sköts ihjäl av polisen under protester mot apartheid.

FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering trädde i kraft 1969 och idag har majoriteten av världens länder anslutit sig till konventionen som fastställer alla människors lika rättigheter. Sverige anslöt sig till den utan reservationer och därmed har regeringen förbundit sig att skydda dessa rättigheter.

Trots det har vi fått återkommande kritik från FN:s rasdiskrimineringskommitté för att inte leva upp till våra åtaganden. Sverige får bland annat kritik för att vi inte infört förbud mot nazistiska organisationer. Enligt konventionen ska staterna förbjuda organisationer och propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, och det ska inte vara tillåtet att engagera sig i rasistiska organisationer.

Allt spridande av idéer grundade på rasöverlägensenhet eller rashat ska vara brottsligt enligt lag, konstaterar konventionens fjärde artikel. I sin senaste rapport om Sverige noterar FN:s kommitté med oro att rasistiska och extremistiska organisationer fortsätter att verka.

Feministiskt initiativ delar FN:s rasdiskrimineringskommittés uppfattning och är djupt oroade över normaliseringen av rasism, nazism och fascism som eskalerat i det här landet de senaste åren. Gång på gång ser vi hur rasistiska organisationer får tillstånd att manifestera och ta över gator och torg, under skydd av hundratals poliser. Skolverket gav förra året grönt ljus för politiska partier med rötter i nazism och rasism att propagera i svenska skolor, trots att många elever uttryckte oro och rädsla.

Rasisters närvaro utgör ett allvarligt hot mot demokratin och innebär en begränsning av det offentliga rummet för alla oss som är föremål för deras hat och våld; hbtq-personer, afrosvenskar, romer, judar, muslimer, rasifierade personer men även politiska motståndare; feminister, antirasister och antifascister. Så sent som förra veckan blev en äldre man som protesterade mot att Svenskarnas parti delade ut flygblad brutalt misshandlad.

I sin senaste rapport riktar FN skarp kritik mot Sverige för alltfler hatbrott mot minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar, och då särskilt från högerextrema politiker. FN oroas också över attackerna mot minoriteters religiösa platser och är bekymrade över ökningen av hatbrott i medierna och på internet.

Enligt SVT:s granskning anmäls omkring 15 hatbrott i Sverige varje dag. Hatbrott begås på grund av att den som blir utsatt tillhör en särskild grupp. På grund ut av att du till exempel är afrosvensk, transperson, jude eller muslim. I skolan, på bussen, i affären, på gatan och på arbetsplatser utsätts människor för allt från negativa kommentarer till skällsord och våld. Granskningen visar också att det näst intill riskfritt att begå den här typen av brott. Utredningarna läggs ner på löpande band och kunskaperna om att hatbrott grundar sig i en strukturell diskriminering och rasism, som även omfattar poliskåren och dess arbete, är försvinnande liten. Myndigheter i Sverige står i princip handfallna inför den utveckling vi ser idag.

Sverige har tidigare försvarat sig mot kritiken från FN:s kommitté om att inte förbjuda rasistisk organisering med att vi har annan lagstiftning som räcker för att motverka spridningen av nazism, fascism och rasism, nämligen lagen om hets mot folkgrupp. Feministiskt initiativ menar att det blivit alltmer uppenbart att lagen om hets mot folkgrupp är otillräcklig. Många har lyft problemet med att lagen inte tillämpas, att hatbrott blivit nedprioriterat inom polisen och att det skett en förskjutning där rasistiska yttringar som tidigare ansågs oacceptabla numera anses rumsrena. Allt detta stämmer.

Men det finns också ett annat problem. Det handlar om att lagen är för snäv, då den endast behandlar hets genom tal och skrift. Den hindrar inte nazistiska partier från att få demonstrationstillstånd eller ta sig in i parlamentariska församlingar.

I en tid när fascismen, rasismen och nazismen breder ut sig, när talmannen gör skillnad på folk och folk, när nyhetsrapporteringen kantas av attacker mot moskéer och synagogor runt om Sverige, när den rasistiska organisationen Pegida får manifestera sitt hatbudskap under fullt polispådrag, när svenska staten blir stämd för olaglig registrering av romer och när Sverigedemokraterna fortsätter slå rekord i varenda opinionsmätning, då måste vi agera!

Nazism och fascism har kommit till makten genom demokratiska val tidigare. I Tyskland ledde det till förintelsen. När rasister genom sina torgmöten och uttalanden i riksdagen försöker markera att Sverige inte är till för alla kan vi inte ge dem fritt spelrum. Vi kan inte låta historien upprepa sig.

Därför menar Feministiskt initiativ att:

  •      Sveriges riksdag i enlighet med FN:s rekommendationer behöver ompröva beslutet om förbud av nazistisk organisering.
  •      Den lagstiftning som finns ska tillämpas, vilket kräver att arbetet mot hatbrott måste få mer resurser, att polisen ska inte kunna utreda sig själva och att en oberoende part för att utreda brottsanklagelser inom kåren ska tillsättas.
  •      Rättsväsendet behöver obligatorisk utbildning i antirasism, genus och normkritik.
  •      Läroplanen måste förnyas med antirasistiska mål. Alla elever som gått ut grundskolan ska ha lärt sig att icke-diskriminering, lika rättigheter och möjligheter är grundläggande demokratiska principer. Politiska partier med rasistiska budskap har inte i skolan att göra.

Feministiskt initiativ uppmanar nu regeringen att ta FN:s kritik på allvar och vill se konkreta politiska åtgärder för att motverka den samhällsutveckling vi ser i dag. En utveckling som hotar yttrandefriheten, demokratin och de mänskliga rättigheterna och där människoliv såväl som Sveriges framtid står på spel.

Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt initiativ
Sissela Nordling Blanco, partiledare Feministiskt initiativ
Victoria Kawesa, styrelseledamot Feministiskt initiativ