Alexandra Thomasson och Sten Axelsson Fisk.

Om vi nöjer oss med en försvarsbudget på 0,5 procent av BNP kan vi öka finansieringen av vårdutbildningar och sjukvård med 1,5 procent av BNP och exportera vård.

Den palestinska sjukvården havererar till följd av kriget i Gaza och omvärlden står handfallen när Israel begränsar den humanitära hjälpen som får komma in i Gaza. Initiativ om att sända sjukhusfartyg till Gaza väcker hopp. Den nuvarande världsmästaren i solidarisk sjukvårdsexport är ett litet och fattigt land, Kuba, som Sverige borde kunna matcha. Gazakonflikten aktualiserar ett existentiellt vägval som varje land har att göra. Ska man exportera vård eller vapen? Vi anser att Sverige bör anta som utrikespolitiskt mål att bli en stor, solidarisk, vårdexportör. Utöver att bidra till att rädda snarare än släcka liv kan detta ge Sverige stärkta förutsättningar att åter bli en central röst för fred, minskad risk för terrorangrepp och stärka Sveriges krisberedskap.

Svensk sjukvård behöver stärkt krisberedskap

 

Den allt större kören av upprustningsivrare slår knut på sig för att framställa vapenexport och upprustning som det enda sättet att värna freden och stå upp för folkens rätt att försvara sig mot illegala ockupationsmakter. Genom ökad vapenexport ska ukrainska liv räddas och prioriteringen av att försvaret får 2 procent av BNP skyddar både svenska liv och liv i vår omvärld från militärt våld, enligt den allmänna övertygelsen. Det är märkligt att det ska behöva påpekas – men det är sjukvård som räddar liv medan vapen är konstruerade för att döda.

Svensk sjukvård behöver stärkt krisberedskap. Brist på vårdpersonal i allmänhet och vårdpersonal med erfarenhet av svåra kriser i synnerhet försämrar vårdens förmåga att hantera nästa stora kris – oavsett om det är en väderkatastrof, en ny pandemi eller ett väpnat angrepp. Vi kan åtgärda denna brist genom att successivt och storskaligt öka utbildningen av vårdpersonal. Detta är en utmaning och det kräver att folkhälsan blir högsta politiska prioritet. Genom att utnyttja all sjukvård som utbildningstillfälle, och ha en läkarutbildning som har primärvården som utgångspunkt har Kuba lyckats utbilda en överkapacitet av vårdpersonal. Sverige borde genom liknande satsningar kunna utbilda tillräckligt med vårdpersonal för att säkerställa bemanning av den offentliga sjukvården och sända vårdpersonal till hälsokriser runt om i världen. Sådana insatser kan vara både akuta och långsiktiga med alltifrån katastrofmedicin till förebyggande åtgärder. Läkare utan Gränser är ett exempel att lära av.

Att förespråka export av sjukvård kan te sig verklighetsfrånvänt i en situation där Sverige ligger i botten bland OECD-länder vad gäller vårdplatser per capita och där just vårdpersonalen är en bristvara. Med utgångspunkt från dagens politiska läge är det orealistiskt att mobilisera de stora resurser som skulle krävas för att rusta upp och bemanna exempelvis ett stort sjukvårdsfartyg eller att lägga ned den vapenexporten som omsatte 15 miljarder till Sveriges BNP, enligt Svenska Freds. Om vi nöjer oss med en försvarsbudget på 0,5 procent av BNP kan vi öka finansieringen av vårdutbildningar och sjukvård med 1,5 procent av BNP, givet att vi har ansett oss ha råd med ett försvar som kostar 2 procent av BNP. Tillsammans med en anständig beskattning av de stora förmögenheterna och de högsta inkomsterna skulle det inte vara svårt för Sverige att ha råd att bli en solidarisk supermakt.

Att hjälpa ockuperade folk att slåss mot förtryckare, även med vapen i hand, kan ibland vara försvarbart. Även vi anser att det finns väpnade konflikter som är rättfärdiga, men godtycket i vilka folk som av Västvärlden bedöms ha rätt att försvara sig har aldrig varit tydligare än i dag, när Ukraina förses med avancerade vapen samtidigt som Israels dödande av palestinska barn av utrikesministern har benämnts proportionerligt. Stödet till Ukraina i form av rehabilitering för krigsskadade är ett gott exempel att utvidga och bygga vidare på. Som världsledande sjukvårdsexportör skulle Sverige åter kunna bli en stark röst för fred i världen och sannolikt skulle terrorister ha svårare att motivera våld mot Sverige.

Vi lever i ett samhälle som präglas av en allt råare kapitalism där våldet ökar på många samhällsarenor. Det dödliga gängvåldet, den växande fattigdomen kontrasterad mot rekordmånga miljardärer och vår ovilja att värna den planet där våra barn ska växa upp är alla exempel på att omsorgens princip är eftersatt medan våldet får regera. Förslaget om att ersätta vapen med vård är radikalt, det handlar om förändringar av grundläggande principer – omsorg istället för våld och solidaritet istället för fokus på ekonomisk tillväxt. Om Sverige kan hamna i ett upprustningsrus där miljonerna regnar över försvaret skulle vi lika väl kunna hamna i ett kollektivt omsorgsrus. Det rimliga vore att bästa möjliga folkhälsa blev vårt överordnade mål som samhälle, snarare än maximal ekonomisk tillväxt som idag är det som styr politiken. Mänskligheten kan mobiliseras mot den förödande ojämlikheten i hälsa som råder mellan kontinenter och det besinningslösa våld som drabbar folk i krigshärjade länder. En bred och visionär socialistisk rörelse kan nå stora framgångar genom att sätta fokus på frågor om fred och rätt till vård. Endast så kan Sveriges epok som stor vapenexportör avslutas och vi kan få se skepp fyllda med vårdpersonal och mediciner lämna de hamnar som idag exporterar vapen.

Sten Axelsson Fisk, läkare och ersättare regionfullmäktige, Vänsterpartiet Skåne

Alexandra Thomasson, regionråd Vänsterpartiet Skåne