1998 fick Vänsterpartiet tolv procent av rösterna och blev riksdagens tredje största parti. Efter denna toppnotering har partiet backat till ”normala” gamla VPK-nivåer. 2010 fick partiet 5,6 procent av rösterna. Lars Ohly ifrågasätts nu som partiledare. Nyblivne riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt har anmält sitt intresse.

Men utgången är inte given. Lars Ohly tänker inte lämna posten frivilligt och har en stark ställning i partiet. Som gammal partisekreterare känner han partiorganisationen bättre än de flesta andra. Jonas Sjöstedt har visserligen varit Europaparlamentariker i drygt tio år, men har senast bott i USA och tagit en lång paus från politiken. Han är en skicklig debattör och samlade i senaste valet betydligt fler personkryss än Lars Ohly.

Lars Ohly tillhörde den Sovjetlojala falangen i Kommunistisk Ungdom. Tills för några år sedan kallade han sig själv kommunist. Som politikertyp är han en klassisk agitator, en effektiv talare och debattör. Men hans retorik stöter också bort många. Det är svårt att hitta några sakpolitiskt avgrundsdjupa skillnader mellan Ohly och Sjöstedt. Ändå ger den senare ett mer vänstersocialistiskt intryck och har ett annat tilltal.

Jonas Sjöstedt var inte direkt involverad i ”Vägval vänster” som ville se ett tydligare brott med det kommunistiska arvet. Denna gruppering marginaliserades emellertid i partiet. En del ”vägvalare” lämnade partiet, andra passiviserades och några gick över till Miljöpartiet. Men Sjöstedt uppfattas ha stått nära ”Vägval vänster”. Under toppmötet i Göteborg 2001 kritiserade han de demonstranter som använde våld. Kalle Larsson och många andra i Vänsterpartiets styrelse tog avstånd från Sjöstedts uttalande.

Det har gått många demonstrationståg sedan dess. ”Vägval Vänster” ligger numera i träda. Men spänningen mellan dessa poler finns förstås kvar i partiet. En av ”vägvalarna”, kommunalrådet Stig Henriksson i Fagersta (där Vänsterpartiet är största parti!), går i en artikel i Flamman till angrepp mot den sittande partiledningen och kräver personförändringar. Henriksson skriver om en ”politisk dödsdrift” i ett parti ”som saknar krismedvetenhet och tycks trivas i rollen som en outsider som 95 procent av folket inte gillar”.

Ska man döma utifrån hur styrkeförhållandena sett ut tidigare kommer Ohly att sitta kvar. Men en vänsterpartist är nog i dag rätt kluven. Å ena sidan vill de förstås slå vakt om partiets själ och ideal. Å andra sidan längtar partiet innerligt efter en valframgång.

Det är svårt att i förväg bedöma om en ledare lyckas. Men Jonas Sjöstedt har onekligen potential att attrahera nya väljare. Om Lars Ohly sitter kvar, vilket förefaller troligt, lär både Socialdemokraterna och Miljöpartiet dra en suck av lättnad.