De Nya Moderaternas magi verkar ha skingrats på samma sätt som det gäng som låg bakom partiets framgångar har gjort.

Seminariet på konsultbyrån Hallvarsson & Halvarsson förra onsdagen blev en dyster tillställning för de borgerliga sympatisörerna. Ipsos presenterade sina senaste analyser av hur det går för Moderaterna och resten av alliansen. Det kan sammanfattas med att allt pekar åt fel håll.

Inte nog med att Moderaterna har tappat var sjätte sympatisör sedan i våras. Det som tidigare varit de nya moderaternas bästa grenar, regeringsduglighet och förmågan att klara ekonomin och jobben, är på glid nedåt. Detta samtidigt som väljarna prioriterar välfärdsfrågorna – där Moderaterna har ett bottenlöst dåligt förtroende – allt högre. Socialdemokraterna har ännu inte dragit fördel av Moderaternas problem. Men uppenbart finns en stor grupp missnöjda som ser sig om efter ett nytt parti att rösta på.

Den till övervägande del borgerliga publiken kunde inte heller trösta sig med att de andra allianspartierna går bra. Kristdemokraterna och Centern ligger inte i förtroendetoppen på en enda fråga som väljarna prioriterar. De frågor som möjligtvis har varit deras bästa har suddats ut under regeringstiden.

De Nya Moderaternas magi verkar ha skingrats på samma sätt som det gäng som låg bakom partiets framgångar har gjort. De personer som inte fick lika ärofulla uppdrag som Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har lämnat regeringskansliet och det aktiva partiarbetet. Kvar finns partisekreteraren Kent Persson, som verkar få alla moderater att skämmas, och den nya arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson, som verkar få lika många att rysa – samt ett stort antal tjänstemän, helt utan partipolitisk bakgrund.

Moderaterna har problem när allt fler inser att deras A- och B-lag har lämnat, och blivit ersatta av ett C-lag. Irritationen kring att finansdepartementets opolitiska tjänstemän ska användas i valkampanjen börjar också växa sig starkare internt i regeringskansliet.

Att Folkpartiet har problem med flera av sina skolreformer har ingen missat. Moderaterna har inte bara problem med sina rekryteringar. Lika stora problem har de i klassiska moderatfrågor. Problemen med försvaret har varit en följetong under sju år och fått två försvarsministrar att lämna. Oförmågan att styra polisens arbete börjar bli allt mer alarmerande. I partiledardebatten fick Fredrik Reinfeldt uppenbara problem att försvara regeringen när kriminalpolitiken kom på tal. Att lova fler poliser när regeringen uppenbart inte kan få dem att göra rätt saker kommer inte vara en valvinnare.

På konsultbyråns seminarium försökte till slut någon muntra upp de borgerliga sympatisörerna i publiken med att förtroendet för Göran Persson var ännu sämre inför valet år 2006. Det var ett uttalande som tröstade få och påminde desto fler om att den arrogans och överlägsenhet som Göran Persson och Pär Nuder visade i den valrörelsen påminner mycket om den som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg uppvisar i dag.