Den ökning som skett gäller framför allt till branscher där det inte råder brist på arbetskraft. Det är LO:s branscher.

Det finns en seglivad myt i debatten om arbetskraftsinvandringen till Sverige. Myten går ut på att Sverige var helt stängt för arbetskraftsinvandring i 40 år innan den borgerliga regeringen öppnade dörren igen år 2008.

Den 15 december 2008 införde Sverige ett system för arbetskraftsinvandring som enligt OECD är det mest öppna i den så kallade industrialiserade världen. Den liberala tankesmedjan FORES firade femårsdagen av lagstiftningen med ”festligt bubbel”.

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade efter reformen, men det handlade inte om någon dramatisk ökning. Det förekom nämligen arbetskraftsinvandring till Sverige även innan 2008. Antalet beviljade arbetstillstånd var nästan lika stort året innan som året efter reformen införandes, om man bortser från säsongsarbetare.

Som LO konstaterade i en rapport från 2013: den avgörande skillnaden är att arbetsmarknadsprövningen togs bort. Innan 2008 gjorde AMS/Arbetsförmedlingen en prövning av varje ansökan om arbetstillstånd: fanns det en brist på kompetens i Sverige? Var det rimligt att rekrytera någon från utlandet? Både fackliga organisationer och arbetsgivare var med och gjorde bedömningen, ingen av dem hade veto.

Klädsamt nog för en seriös tankesmedja som FORES har en rapport de själva beställt avklätt myten om det stängda Sverige. Rapporten är skriven av forskare vid Malmö högskola. Om syftet med den nya lagen var att öka arbetskraftsinvandringen för att möta brist på arbetskraft i Sverige måste resultatet ses som en besvikelse, enligt forskarna. De som invandrat för att arbeta inom högkvalificerade yrken, till exempel om ingenjörer eller IT-tekniker, hade fått tillstånd även innan 2008.

Den ökning som skett gäller framför allt arbetskraftsinvandring till branscher där det inte råder brist på arbetskraft. Det är LO:s branscher: lågavlönade jobb inom hotell och restaurang, städning och fastighetsskötsel. Det är också här problemen med fusk och utnyttjande har uppstått. Det är kanske därför som dagens konferens om lågavlönad arbetskraftsinvandring kommer att bli Arena Idés mest välbesökta evenemang i år.

Det finns många skäl att vara skeptisk till att återinföra en stelbent arbetsmarknadsprövning. Men det är en viktig insikt att det finns helt avgörande skillnader mellan arbetskraftsinvandring till bristyrken och yrken där det finns överskott på arbetskraft.

IT-specialister rör sig på en global arbetsmarknad och har alternativ till att jobba i Sverige. Arbetskraftsmigranter som inte har språkkunskaper eller som saknar kompetens som efterfrågas i Sverige är ofta helt utlämnade till sina svenska arbetsgivare. Det är för deras skull som reformen från 2008 nu måste reformeras.

Till exempel måste arbetserbjudandet göras juridiskt bindande. Det är inte okej att arbetskraftsinvandrare får sämre villkor än de lovats innan de kom till Sverige. Dessutom måste myndigheter som Migrationsverket, Arbetsmiljöverket och Skatteverket få både instruktioner och resurser att agera mot arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrares utsatthet.

Det måste vara någon ordning. På både arbetsmarknaden och i debatten.