Mikael Sjöberg. Foto: Johan Lindstén
Mikael Sjöberg. Foto: Johan Lindstén

För att arbetsgivarna ska utnyttja anställningsstöden i högre grad bör de slås ihop till en modell, anser Arbetsförmedlingen. Frågan är hur stor effekten blir. 

Arbetsförmedlingen föreslår att slå ihop de tiotal anställningsstöden till en enda stödmodell. Det säger myndighetens generaldirektör Mikael Sjöberg till DN.

Tanken är att krånglet på så vis ska minska och att fler arbetsgivare ska använda sig av stödet.

Som Dagens Arena tidigare rapporterat är antalet instegsjobb betydligt färre än antalet nystartsjobb, bland annat på grund av de krångliga reglerna kring de förstnämnda.

Enligt Mikael Sjöberg ska subventionsgraden i den nya stödmodellen variera beroende på hur länge personen ifråga varit arbetslös.

– Det blir en subventionsgrad som höjs i takt med hur länge personen varit arbetslös – ett, två eller tre år. Den som nyligen kommit till Sverige hamnar på en högre nivå. Till grundsubventionen kopplar vi ett handledarbidrag, säger han till DN.

Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef på statliga forskningsinstitutet IFAU, säger att en sådan utformning skulle minska risken för att stödet främst skulle utnyttjas för personer som står nära arbetsmarknaden.

Däremot, förklarar han, är det inte säkert att anställningsstöden kommer skjuta i höjden på grund av att man slår ihop de nuvarande stöden till en modell.

– I princip alla inom jobb- och utvecklingsgarantin har varit arbetslösa så länge att de är berättigade till en nystartsjobb. Men bara hälften av dem som får jobb får nystartssubvention. Det hänger alltså äpplen i träden som hade varit väldigt enkla att plocka för både arbetsgivare och den anställde men det sker inte.

Varför det är så vet man inte. Men enligt Anders Forslund skulle det kunna bero på att det finns andra faktorer som är viktiga eller till och med viktigare för arbetsgivarna än själva lönekostnaden.

– Det kan finnas en osäkerhet hos arbetsgivarna kring att anställa personer som varit borta från arbetsmarknaden länge eller nyanlända som inte kan svenska. Då hjälper inte lönesubventioner.

En annan farhåga handlar om att politiker – till skillnad från en uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter om lägre löner – kan ändra sig ganska tvärt och ofta om löensubventionernas utformning.

–  En uppgörelse mellan parterna uppfattas som mer stabil än något som kommer ut från den politiska processen, säger Anders Forslund.