Skydda sårbara grupper – men vilka?

corona Flera partier vill att fler personer i riskgrupper med nedsatt immunförsvar ska kunna få ersättning för att stanna hemma från jobbet. Men Folkhälsomyndigheten har inga säkra uppgifter om vilka de här riskgrupperna skulle vara, förutom äldre.

Moderaterna vill att reglerna för att kunna få så kallad smittbärarpenning, som betalas ut av Försäkringskassan, ska bli mer flexibla. På så sätt ska fler som kan anses höra till riskgrupper på grund av nedsatt immunsystem kunna stanna hemma och därmed skyddas från coronasmitta. Partiet har inte en uttömmande bild av exakt vilka grupper som skulle ingå i undantagen:

»Vilka exakta grupper som borde omfattas är mer en fråga för medicinsk expertis och vi har nämnt pågående cancerbehandling och lungemfysem som två tydliga exempel. I en process att genomföra förslaget ser vi att en fullständig definition arbetas fram för att berörda ska kunna se att de omfattas« skriver Moderaternas pressekreterare Johan Hjelmstrand i ett mejl till Dagens Arena.

I ett inslag i Ekot i morse ställer sig även Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet positiva till förslaget. Vänsterpartiets vice partiledare Nooshi Dadgostar säger till Dagens Arena att partiet inte har haft några samtal med andra partier om frågan, men de vill att regeringen agerar.

– Regeringen får titta på den här frågan nu och återkomma med förslag. Man kan också tänka sig att använda förebyggande sjukpenning, säger Nooshi Dadgostar.

Att avgränsa vilka som ska räknas som riskgrupper i det här fallet är något hon anser ska hamna på experters bord. Men hon säger också att vid gränsfall är det bättre att vara mer än mindre generös.

– Jag tänkte spontant att det hade att göra med riskgrupperna som Folkhälsomyndigheten hänvisar till: exempelvis diabetes, lungproblem och cancer, säger Nooshi Dadgostar.

Dagens Arena har nyligen rapporterat om att flera riskfaktorer kopplade till coronasmitta ofta hör ihop med klass, det vill säga att ha låg utbildning och vara låginkomsttagare. Det här gäller i Sverige exempelvis rökning, där kronisk lungsjukdom (KOL) är vanligare än hos icke-rökare, och ett allmänt sämre hälsotillstånd. Även diabetes typ 2 kan vara en faktor kopplad till klass.

Enligt norska pandemiforskaren Svenn-Erik Mamelund är personer från lägre socioekonomiska grupper mer utsatta för virus även på grund av trångboddhet, och för att de kan ha riskabla yrken ur smittosynpunkt.

Vilka är då riskgrupper enligt experterna?

I dag har Folkhälsomyndigheten en väldigt begränsad definition om vilka som anses vara riskgrupper. Egentligen är det bara personer över 70 år som säkert anses som riskgrupp. På hemsidan konstaterar myndigheten att många av de som blivit svårast sjuka hittills har varit i äldre, som också har haft andra sjukdomar som högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes.

Utan koppling till ålder anses underliggande sjukdomar generellt också vara en riskfaktor, men när det gäller enskilda diagnoser finns ingen säker information. Det skulle kunna vara så, skriver Folkhälsomyndigheten, att personer med allvarlig njursjukdom, leversjukdom eller den som har nedsatt immunförsvar efter transplantation eller medicinsk behandling tillhör riskgrupper, men det är inget som de anser går att slå fast.

Socialdepartementet meddelar på tisdagen att de inte hinner kommentera förslaget, men till Ekot säger socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen inte har något sådant förslag på gång, och att frågan är komplex men att »inga förslag ska avfärdas«.

– Det är svårt att definiera exakta riskgrupper. Vi har ju haft ganska enkelt att tilltala hela målgrupper som är över 70, men riskgrupper därunder är inte enkelt att definiera, sa Lena Hallengren.

Liberalerna uppger att de heller inte kan svara i dag.

Delar av Nooshi Dadgostars uttalanden har uppdaterats onsdag kl 14.20