Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen Bild: Flickr/News Øresund - Johan Wessman
Danmarks tidigare statsminister Lars Løkke Rasmussen har nu bildat nytt parti. Bild: Flickr/News Øresund - Johan Wessman

Nyhet I Sverige har det parlamentariska läget varit en återkommande fråga i fyra år. I danska folketinget hade man efter valet 2019 tio partier och har nu fjorton. Eller egentligen 18. Plus sex politiska vildar. I alla fall i skrivande stund.

Även Danmark närmar sig ett val. Enligt grundlagen ska det hållas senast fyra år efter föregående val. Det gör att det måste hållas senast 5 juni nästa år. Fast Radikale Venstre, som tillhör S-regeringens stödpartier, har krävt att statsminister Mette Frederiksen ska utlysa val redan vid höstens regeringsförklaring den 4 oktober.

Normalt sett kan det i Danmark gå fort mellan att val utlyses och det hålls. Minimigränsen är tre veckor.

Men Mette Frederiksen och Socialdemokratiet har det tufft just nu, och vore det val i dag skulle det bli en borgerlig regering. Helst vill de skjuta på valet så långt det går.

Mette och Socialdemokratiet hade rekordstöd under den första coronasommaren 2020, då partiet var uppe i siffror på 35 procent. Sedan kom minkskandalen, då större delen av landets minkar avlivades när de (felaktigt) misstänktes kunna överföra covid-19.

 

Valresultatet 2019 var ingen stor framgång för danska S, men med de tre stödpartierna, Radikale Venstre, Enhedslistan och Socialistisk Folkeparti, kunde de bilda regering. Sin maktposition har de hanterat skickligt och fått med sig partier också i det ”blå blocket” på reformer. Det gäller till exempel Arne-pensionen för de som slits ut tidigare i arbetslivet eller ett omfattande bostadspaket för billigare bostäder.

Men speciellt ett nytt parti har förändrat bilden rejält.

Dansk politik är lättrörlig och har så varit egentligen ända sedan valet 1973. Det märks i Dansk Folkeparti, som efter valet 2019 fick 16 folketingsledamöter. Kvar av dem är i dag bara sex.

Lägg till det att de två mest profilerade politikerna i den borgerliga regeringen som fick avgå efter förra valet, statsminister Lars Løkke Rasmussen och migrationsministern Inger Støjberg, båda från Venstre, i dag har bildat var sitt nytt parti.

Eller att Rasmus Paludans islamfientliga parti Stram kurs, som med 1,8 procent var nära den danska spärren på två procent i valet 2019 i dag inte ens har mätbara resultat i opinionsmätningarna och i stället prövar lyckan i Sverige, utan uppenbar framgång.

I danska folketinget finns i dag 14 partier plus två färöiska och två grönländska. Detta på 179 ledamöter, inklusive 6 politiskas vildar, däribland Kristian Thulesen Dahl, till förra året partiledare för Dansk Folkeparti.

Den danske statsvetarprofessorn Peter Kurrild-Klitgaard beskriver det i en krönika i Berlingske som att det finns både ”partihoppare och partishoppare”, och konstaterar att Danmark de senaste 25 åren fått ett nytt parti vartannat år, men att takten nu ökat.

Bara i år finns det två nya – Rasmussens Moderaterne och Støjbergs Danmarksdemokraterna.

Enligt de senaste opinionsmätningarna skulle åtminstone Inger Støjberg ta plats i folketinget om det vore val i dag. Moderaterne ligger strax under spärren med 1,7 procent.

Partishoppare då? Jo, det finns exempel på folketingsledamöter som hört till 3-4 olika partier som ledamöter.

När Danmark går till val nästa gång finns det – än så länge – sju borgerliga partier med en realistisk chans att ta sig in i folketinget.

 

Peter Kurrild-Klitgaard beskriver dansk politik som stabil med små förändringar ända fram till det som kallas ”jordskredvalet” 1973. Det året kom både Mogens Glistrups Fremskridtspartiet och Erhard Jakobsens Centrumdemokraterna in i folketinget som fick tio partier efter att ha länge haft fem eller sex. Båda var missnöjespartier inriktade på protester mot skattenivåer och angrepp på statens roll. Då spelade migrationsfrågan en ganska liten roll.

På vänstersidan finns en nästan motsatt utveckling. Enhedslisten började som en valsamverkan mellan små vänsterpartier, men har fått en allt starkare roll och blev största parti i kommunvalet i Köpenhamn 2021 med strax under 25 procent.

Inger Støjberg gjorde sig som migrationsminister känd för återkommande skärpningar av de danska migrationslagarna, som smyckeslagen som gav rätt att visitera flyktingar och beslagta värdeföremål. När hon gav instruktion om att gifta par där den ena var minderårig skulle skiljas åt ledde det så småningom till riksrättsåtal. I december 2021 dömdes hon till 60 dagars fängelse. Hon tvingades lämna både som vice partiledare för Venstre och som folketingsledamot, men avtjänade straffet med fotboja.

Med sitt Danmarksdemokraterne kan hon fånga röster från både Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige, som profilerat sig i migrationsfrågorna. Flera av dem folketingsledamöter som lämnar Dansk Folkeparti har gått till Støjbergs parti. Men hon ser även ut att kunna locka S-väljare.

Lars Løkke Rasmussen sträckte redan i valrörelsen 2019 ut en hand för samverkan med Socialdemokratiet. Så blev det inte, men han betecknar nu sitt nya parti, Moderaterne, som ett mittenparti.

Hans gamla parti, Venstre som betecknar sig som liberalt, har under valperioden tappat sin ställning som största borgerliga parti till Det Konservative Folkeparti.

 

Janne Sundling

 

Opinionsmätning Voxmeter 5 september      Valet 2019

 

Socialdemokratiet                            24,7             25,9

Radikale Venstre                               6,4               8,6

Konservative                                     16,2             6,6

Nye Borgerlige                                  4,3               2,4

Socialistisk Folkeparti                       8                   7,7

Liberal Alliance                                 3,4               2,3

Kristendemokraterne                        1                    1,7

Moderaterne                                      1,7                –

Dansk Folkeparti                               3,3               8,7

Frie Grønne                                       0,3               –

Venstre                                             12,5             23,4

Danmarksdemokraterne                  9,3               –

Enhedslistan                                      7,2                6,9

Alternativet                                        1,6                3

Övriga                                                0,2               2,8

 

Röda blocket                                     48,3             52,1

Blå blocket                                        50                47.7