Våld i nära relationer Endast 2,7 procent av personer som är utsatta för våld i nära relationer polisanmäler det, visar en ny rapport från Brå. Lägst antal anmälningar sker i fall av psykiskt våld, vilket också är den största gruppen bland de utsatta enligt rapporten.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i veckan släppt en rapport om brott i nära relationer. Totalt var det 13,6 procent av befolkningen som uppgav att de under 2022 blivit utsatta för någon form av våld i nära relationer. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blir utsatta, men det är en något större andel kvinnor än män som polisanmäler våld.
– Många av resultaten var förväntade, de följer generellt samma mönster som vi såg när vi gjorde en liknande utredning 2014. Men vi har en bredare bild av vad våld är i dag. Vi har frågat om ekonomiskt våld, digitalt våld och materiellt våld. Debatten har ökat medvetenheten om vad som är och inte är okej i ett förhållande. Det är viktigt att få fram den här informationen då mörkertalet blir stort om man endast kollar på polisanmälningar, säger utredaren Anna Frenzel.
Få som anmäler
Camilla Andersson är ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och tycker att utredningen är viktig även om de flesta resultaten inte är ny information för dem.
– Det är viktigt att visa hur komplext våldet är och synliggöra våldets olika former och hur sammankopplade de är. Det fysiska våldet förekommer sällan själv. Det första slaget kan komma efter 15 år av psykiskt våld, säger Camilla Andersson.
En av de vanligaste anledningarna till att de som svarat inte polisanmäler är att de inte anser att det är allvarligt nog för en polisanmälan. Anna Frenzel menar att det i fall om just psykiskt våld kan vara svårt att driva frågan juridiskt.
– Psykiskt våld är ett väldigt brett spann. Kränkningar och förödmjukelser är den vanligaste typen av psykiskt våld. De kanske sällan skulle utgöra ett brott rent juridiskt sett till skillnad från ett hot som tydligare kan utgöra ett brott, säger hon.
Ökat straffansvar
2022 publicerades en statlig utredning om straffansvar för psykiskt våld, där utredaren skulle se hur det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld kan stärkas. Samtliga riksdagspartier förutom SD sa då att de ansåg att psykiskt våld borde kriminaliseras i högre grad än idag. Trots detta har inga ändringar i det straffrättsliga skyddet gjorts sedan dess.
Roks ansåg i sitt remissvar till den statliga utredningen att det var bra att frågan lyfts, men att en ny brottsrubricering inte var svaret. Camilla Andersson menar att det behövs insatser för att synliggöra och få bukt på det psykiska våldet i alla delar i samhället. Civilsamhället och arbetsplatser kan till exempel bli bättre på att fånga upp avvikande beteenden kring kollegors relationer.
– Det behövs mer resurser och utbildning inom bland annat polisen och socialtjänsten för att de ska kunna fånga upp dem kvinnor som är utsatta för psykiskt våld. Våldet kostar samhället pengar, så om man genom utbildning och information kan stoppa våldet på ett tidigt stadium skulle vi spara både lidande och kostnader, säger Camilla Andersson.
Camilla Andersson är orolig över att mörkertalet ökar.
– Det är väldigt talande att de kvinnor som utsätts för psykiskt våld inte anser att det är allvarligt nog att anmäla. Samhället i stort behöver bli bättre på att erbjuda stöd så att kvinnor snabbt kan ta sig ur relationen och se till att bevisbördan inte faller på den utsatte så att hon också får upprättelse, säger Camilla Andersson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
