Nyhet Inkomsterna för svenskar som fyllt 66 har närmat sig de yngres inkomster de senaste 20 åren. Det visar en analys från OECD. En stor del av förklaringen är att allt fler äldre arbetar.
De som fyllt 66 år i Sverige har i genomsnitt 14 procent mindre i inkomst än genomsnittsinkomsten i befolkningen. För 20 år sedan var skillnaden 22 procent.
Siffrorna över genomsnittspensionärens bättre ekonomi framkommer i en ny rapport från OECD där den internationella samarbetsorganisationen jämfört de äldres totala inkomster efter skatt och sociala transfereringar med hela befolkningens inkomster. Här ingår inte bara pension utan även till exempel inkomster från anställningar eller från kapital.
Att de äldres inkomster närmat sig de yngres i Sverige beror i huvudsak på två faktorer, förklarar Maciej Lis, som är ekonom på OECD och som arbetat med rapporten. Dels handlar det om tjänstepensionernas växande betydelse, att allt fler får mer i tjänstepension.
De utbetalda tjänstepensionerna som andel av BNP i Sverige har nästan fördubblats. Från 1,7 procent år 2000 till 3,1 procent år 2017, enligt OECD. Men det handlar också om att fler av de äldre arbetar i Sverige.
– Inkomster från arbete bidrog till ökningen av de äldres inkomster relativt sett då sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 – 69 ökade från 14,5 procent till 25,5 procent mellan åren 2000 och 2020, säger ekonomen Maciej Lis till Dagens Arena i ett e-postsvar.
Som framgår av tabellen som Dagens Arena sammanställt utifrån OECD:s databas så har större delen av denna ökning skett de senaste tio åren. I dag är ungefär var fjärde sysselsatt i åldersgruppen, ungefär som OECD-snittet men klart över Finland och Danmarks siffror.
Förbättringen av de äldres inkomster relativt de yngre är en del av en trend som Sverige delar med många OECD-länder. Inom hela OECD är genomsnittsinkomsten för de äldre i dag 12 procent lägre än för de yngre. Vid millenniumskiftet låg denna medelinkomst 18 procent lägre.
Men sett ur ett jämlikhetsperspektiv sticker dock Sverige ut. För även om genomsnittspensionären närmat sig de yngre, har ojämlikheten bland de äldsta svenskarna stuckit i väg. Faktum är att den ökat mest i OECD.
– Samtidigt har Sverige den största ökningen av inkomstojämlikheten för dem som är över 65 år, konstaterar ekonomen och syftar på att Sveriges ginikoefficient ökat mest av alla 32 jämförda länder.
Detta jämlikhetsmått används för att jämföra inkomstspridningen mellan länder. Om ginivärdet skulle vara 0 har alla likadana inkomster i ett land, och om värdet skulle vara 1 skulle det betyda att en person får alla inkomster. Ett lågt värde innebär alltså mindre inkomstskillnader och ett högt värde större skillnader.
I dag är Sveriges ginikoefficent 0,295 för dem som är äldre än 65. Ökningen med 0,09 är i särklass störst bland OECD-länderna och gör att Sverige hamnar ganska nära OECD-medlet 0,309. Rapporten visar att endast Nya Zeeland har haft en utveckling som liknar Sveriges, och att det inom hela OECD inte skett någon märkbar ökning av ojämlikheten sett till de äldre hushållens disponibla inkomst.
Ojämlikheten har visserligen ökat i hela den svenska befolkningen, men för de äldsta har den ökat betydligt mer. Orsaken till denna utveckling i Sverige handlar delvis om att om att pensionssystemet gjordes om under 90-talet, framhåller OECD-ekonomen.
– Systemreformen gav en närmare koppling mellan vad man tjänat och pensionen, och därigenom så överfördes mer av inkomstojämlikheten till pensionerna, säger han.
OECD påpekar dock i sin rapport att Sverige i början av 20-årsperioden startade från en väldigt hög grad av jämlikhet bland de äldre.
– Det bör framhållas att äldreojämlikheten ökade i Sverige från en låg nivå, och att både detta mått och inkomstfattigdomen fortfarande ligger under OECD-medelvärdena, skriver Maciej Lis.
Bland de länder som har en högre grad av jämlikhet bland de äldre finns förutom Sveriges nordiska grannländer även Nederländerna och Belgien. Mätt på detta sätt har Tjeckien den största inkomstutjämningen bland de äldre. I andra änden av jämlikhetsskalan, med stora inkomstskillnader, finns Costa Rica, Mexiko och Chile.
Ett annat mått på jämlikhet som OECD använder i rapporten är den relativa fattigdomen, som här mäter hur många som har en inkomst som är lägre än 50 procent av medianinkomsten. Även den relativa fattigdomen har ökat för de äldre i Sverige under de senaste 20 åren, konstaterar OECD. Andelen relativt fattiga äldre i Sverige ligger dock fortfarande under OECD-medlet, då siffran för Sverige är 11,4 procent, medan OECD-medlet är 13,1 procent.
Läs mer:
Kvinnor är tjänstepensionens förlorare
Ingen skatt för 66-åringar som jobbar och skjuter på pensionen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
