yrkesprogram De senaste två åren har trenden av lågt söktryck vänt för Barn- och fritidsprogrammet. Och intresset för att arbeta inom vård och omsorg är stort – men inte tillräckligt. Fack och arbetsgivare arbetar på olika sätt med att stöpa om yrkesutbildningen för att lösa kompetensförsörjningen. [UPPDATERAD]
Dagens Arena har i flera artiklar belyst situationen på gymnasiets yrkesprogram, och hur det påverkar tillgången på arbetskraft. Exempelvis har vi beskrivit hur en majoritet av riksdagspartierna nu vill återinföra högskolebehörighet som standardval på yrkesprogrammen.
I en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) som kom ut i november skriver de att det år 2029 kommer att finnas drygt 800 000 personer som är 80 år och äldre. Det är en ökning med 50 procent från dagens siffror. Behovet av ny vård- och omsorgspersonal uppskattas bli 6 300 varje år fram till 2029. Den arbetsföra befolkningen ökar under samma period endast med 5 procent, 31 000. Vilka ska täcka hela arbetsmarknadens växande behov av arbetskraft.
För att klara den demografiska utmaningen vill SKR och Kommunal se att det satsas mer på komvux och på att höja kompetensen för undersköterskorna.
– Komvux är en otroligt underfinansierad del av utbildningssystemet och det borde verkligen satsas mer på det. Dessutom har många ett annat modersmål än svenska och det behövs olika språksatsningar, kombinationsutbildningar där man läser yrkesprogram och SFI/SVA samtidigt. Snåla Komvux-upphandlingar där billigaste anbud vinner är aldrig bäst. Vill vi ha en vård och omsorg av hög kvalitet börjar kvaliteten på skolbänken, skriver Mari Huupponen, utredare på Kommunal, i ett mail till Dagens Arena.
Att satsningar på just vuxenutbildningen är viktig beror på att tre gånger fler undersköterskor utbildar sig där, än på gymnasieprogrammet Vård- och omsorg. Omkring 3 000 elever går ut gymnasiets vårdutbildning varje år. Medan 10 000 nya undersköterskor årligen kommer från komvux.
Precis som Kommunal lyfter SKR att utöver vuxenutbildningen är språkutveckling och språkutbildning nyckelfaktorer för att klara kompetensförsörjningen på sikt. Detta eftersom ökningen av arbetsföra människor de närmaste tio åren enbart kommer bestå av utlandsfödda personer. Antalet svenskfödda mellan 20–66 år kommer samtidigt att minska, enligt SKR:s rapport.
Caroline Olsson, chef för arbetsgivarpolitik på SKR, nämner Äldreomsorgslyftet som en av satsningarna för att höja kompetensen och få fler utbildade inom äldreomsorgen.
– Den bygger på att man kan kombinera arbete och utbildning sig samtidigt. Man får lön på heltid men kan plugga på halvtid. Det syftar både till att man ska kunna få en vårdbiträdesutbildning om man inte har någon utbildning alls, eller att man kan läsa till undersköterska, säger hon.
I dag omfattar en undersköterskeutbildning på komvux 1 500 poäng. 400 poäng innefattar specialisering och det finns fyra yrkesutgångar efter utbildningen: äldreomsorg, akutsjukvård, psykiatri och funktionshinder. Men från och med i höst kommer de programgemensamma ämnena att utökas från 1 100 till 1 400 poäng. Syftet är att det ska bli en mer nationellt sammanhållen utbildning för undersköterskor. Och att det blir mer fokus på kurser med vårdinnehåll. Detta innebär att yrkesutgångarna försvinner. Det finns också ett yrkespaket för vårdbiträden på 800 poäng.
En annan satsning som Kommunal hoppas ska höja statusen för undersköterskorna är en reglerad och skyddad yrkestitel. Denna är tänkt att införas 2025 men kan, enligt Caroline Olsson, komma tidigare. Hon säger att i och med detta kommer det bli ännu viktigare med utbildning och att det då också måste finnas fler utbildningsplatser på komvux.
Men behovet av personal i äldreomsorgen växer snabbare än intresset att utbilda sig inom vård och omsorg. Kommunal menar att arbetsmiljön också måste förbättras för att fler ska vilja och fortsätta jobba inom äldreomsorgen. De lyfter också att arbetsgivare och huvudmän måste bli bättre på att bemanna och anställa utbildad personal. I en medlemsundersökning som fackförbundet genomförde år 2017 svarade mer än hälften att deras arbetsplats är underbemannad i stort sett varje dag.
– Vem vill jobba i en verksamhet där det saknas förutsättningar att kunna göra ett bra jobb? Dessutom är den grupp som får äldreomsorgsinsatser mycket sjukare, äldre och skörare än tidigare – detta ställer krav på kompetens. Vem som helst kan inte jobba i vården och omsorgen. Kompetensen måste höjas och kompetensen måste synas i lön, annars väljer många andra karriärvägar, skriver Mari Huupponen.
Ett annat yrke som inte står inför samma demografiska utmaning, men där det ändå finns stort behov av utbildad personal, är barnskötare. För ett antal år sedan var det flera kommuner som beslutade att de endast skulle tillsvidareanställa förskollärare. Medan barnskötarna fick gå på korttidsanställningar. Man hoppades på att det skulle finnas tillräckligt med förskollärare som kunde stå för bemanningen. Så blev det inte och i dag har flera kommuner tagit tillbaka det beslutet och satsar mer på att anställa utbildade barnskötare.
– Det finns goda exempel i dag på kommuner som garanterar de som gått ut en barn- och fritidsutbildning en fast anställning som barnskötare. De har öppnat upp sina ögon och konstaterat att barnskötarna har en roll på förskolorna. Det finns inte utbildade förskollärare i den utsträckning de här kommunerna vill och bilden av barnskötare har förändrats sedan två år tillbaka, säger Annica Jansson, ombudsman på Kommunal.
Den förändrade bilden av barnskötare är relaterad till den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som trädde i kraft den 1 juli 2019. I och med den fick barnskötarna en tydligare roll och ett tydligare ansvar i arbetet på förskolan. Detta ser Kommunal som ett av skälen till det ökade intresset för att utbilda sig till barnskötare.
– Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet är det program som de senaste två åren haft flest ansökningar. Det har ökat enormt och det känns ju väldigt bra, säger Annica Jansson.
För läsåret 2016/2017 var det 3 734 elever som sökte till Barn- och fritidsprogrammet. För läsåret 2019/2020 hade antalet sökande ökat till 5 167, enligt Skolverkets statistik.
Men det är fortfarande många som jobbar som barnskötare utan att vara utbildade. Enligt Kommunal saknar omkring 50 procent av barnskötarna utbildning från Barn- och fritidsprogrammet eller komvux. Men Annica Jansson konstaterar att fler har börjat att läsa upp ämnen på komvux och på så sätt tillgodogjort sig en adekvat barnskötarutbildning.
Statistik från Skolverket visar att år 2017 läste 4 538 kursdeltagare på komvux minst 400 poäng, en termin, inriktade mot Barn- och fritidsutbildningen. År 2019 hade antalet ökat till 7 604.
Caroline Olsson säger att till skillnad från antalet äldre väntas storleken på barnkullarna att trappa av de närmaste åren. Hon menar ändå att barnskötare kommer att behövas för att täcka bemanningen på förskolorna. Och att det är viktigt att de är utbildade.
– För att klara kompetensförsörjningen kommer man behöva en mix av barnskötare och förskollärare, när man tittar på en nationell nivå. Därför är det viktigt att man också har utbildade barnskötare, att man inte har outbildad personal. Det är målsättningen. Därför är det viktigt att man satsar på barnskötarutbildningen också, säger hon.
Något alla LO-förbunden Dagens Arena talat med är överens om är att högskolebehörigheten bör återinföras som standardvalet på gymnasiet. I stället för att välja till kurser som ger högskolebehörighet ska man kunna välja bort de kurserna om man vill.
Gymnasieutredningen från 2016 kom fram till att det finns brister när det kommer till yrkeselevernas möjligheter att välja till högskoleförberedande ämnen. Även Skolinspektion kom 2014 fram till att det finns praktiska hinder, till exempel schemaläggning, som gör det mindre tillgängligt att tillgodogöra sig en högskolebehörighet.
Regeringen gav i december Skolinspektionen och Skolverket uppdraget att än en gång undersöka och skapa möjligheter för elever att välja högskoleförberedande kurser. Skolinspektionen ska redovisa sitt uppdrag senast 17 december 2021 och Skolverket sitt senast 12 januari 2024. Utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterar inte om planer på att återinföra automatisk högskolebehörighet är aktuell.
– Det har blivit ett problem att folk inte söker vårt program, man är rädd att man låser in sig i någonting man inte kan hantera i efterhand, säger Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel.
Att försöka locka elever att läsa yrkesprogram för att de skulle vara mindre krävande motsvarar heller inte verkligheten i yrkeslivet, konstaterar Pim van Dorpel.
– Det ställs tuffa krav i ett arbetsliv. Det finns inget skäl till varför man inte ska klara de grundläggande ämnena. Svenska och ekonomi är grundläggande i vår näring också. Vi ser att man behöver de där kompetenserna i vår näring.
Han säger att det också påverkar orter i glesbygden när färre söker till deras utbildningar inom besöksnäringen. När sökantalet minskar lägger skolorna ned och fler flyttar bort. Jobbtillfällena växer i glesbygden men utbildningsmöjligheterna har blivit snävare.
– En ungdom har begränsad vilja att flytta eller bo borta för att gå en kockutbildning, man vill hellre gå en utbildning i närorten där andra kompisar går. Man flyttar inte 10–15 mil för att kunna plugga. Då blir det ett problem för den orten.
På grund av pandemin har branschen varslat och permitterat många anställda. Arbetsförmedlingen redovisar i Utsikten för arbetsmarknaden 2020–2021 att 13 procent inom restaurang- och hotellverksamhet har varslats och över 40 procent har korttidspermitterats det senaste året. Men Pim van Dorpel säger att det tidigare funnits, och att det efter pandemin kommer att finnas ett omätbart arbetskraftsbehov.
Precis som Pim van Dorpel menar fackförbundet Handels utbildningspolitiska talesperson, Daniel Söderberg Talebi, att det missgynnar
branschen om man sänder ut signaler om att det inte ställs krav.
– Väldigt många av de som läser till våra yrken behöver ganska mycket teoretisk kunskap. Vi har stora kompetensbehov inom handeln. Dels finns det stora kompetensbehov kopplat till lager, logistik och partihandel. Det sker en snabb utveckling där med mer automatisering och sådant. Där behövs det mer utbildning och kompetensutveckling. Också inom försäljning finns stora kompetensbehov, säger han.
För att anpassa sig till utvecklingen, och locka fler sökande, har Handels tillsammans med arbetsgivarparten utvecklat ett uppdaterat handelsprogram på gymnasiet. I stället för Handels- och administrationsprogrammet kommer yrkeslinjen att heta Försäljnings- och serviceprogrammet från om med läsåret 2022/2023. Daniel Söderberg Talebi berättar att det blir nya ämnes- och
kursplaner med större fokus på den tekniska utvecklingen och omställningen till hållbar handel.
Vidare jobbar Handels för att alla yrkesprogram ska erbjuda ett handelspaket. Det innebär att man ska kunna läsa till kurser inriktade på handel och service. Exempelvis ska en som läser byggprogrammet kunna specialisera sig inom byggvaruhandeln, menar Daniel Söderberg Talebi. De har dessutom, tillsammans med arbetsgivarna, utvecklat en handelsinriktning på det teoretiska Ekonomiprogrammet. Det är nu på gång som försöksverksamhet.
– Partgemensamt menar vi att det är stora kompetensbehov inom handeln och det krävs fler som läser handelsinriktade utbildningar. Det behövs fler vägar, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
