Foto: Pixabay.

Äldreboenden där personalen är fackligt organiserad har haft färre boende döda i covid-19 visar studie från USA. »Intressant, och inte så konstigt« säger Mari Huupponen på Kommunal. 

En färsk studie från forskare i USA visar att ålderdomshem där personalen är fackligt organiserade dog det 30 procent färre jämfört med ålderdomshem där personalen inte var det, trots att de organiserade ålderdomshemmen generellt sätt låg i delar av delstaten New York som hade en större samhällsspridning av covid-19 än på andra platser.

Mari Huupponen är utredare på fackförbundet Kommunal. De organiserar undersköterskor och personal inom äldrevården.

– Jag läste studien med stort intresse. Jag tror att de mekanismer som forskarna i studien pekar på, som skyddat de äldre, spelar roll. Tillgången till skyddsutrustning och att de anställda har en röst på arbetsplatsen, och så vidare, säger hon och nämner den enkätundersökning som gjordes av Smittskydd Stockholm under våren.

– Den visade att de äldreboenden som drabbade av corona också hade större andel bemanning- och timanställda.

Olika orsaker

Visserligen fann forskarna att de boende på hem där det fanns en facklig närvaro var yngre, mindre överviktiga, friskare, större sannolikhet att ha en annan hudfärg än vit och hade oftare sjukvårdsförsäkring.

Men de fann också att det fanns bättre tillgång på skyddsutrustning på de boenden där personalen är fackligt organiserad. Enligt forskarna kan facklig organisering vara en viktig faktor bakom tillgången på skyddsutrustning och införandet av smittspridningsrutiner som skyddar de äldre. De fann att facken och dess representanter slet för att få tillgång till skyddsutrustning.

En bild som Mari Huupponen känner igen.

– Det är något som Kommunal har jobbat mycket med under våren. De arbetsplatser som har en facklig närvaro har också en struktur för att driva sin sak; det finns skydds- och arbetsplatsombud.

»Relevant för Sverige«

I USA återfinns 40 procent av alla coronadödsfall inom äldrevården. Enligt Mari Huupponen ser det mer eller mindre likadant ut i alla länder, siffran varierar mellan 30-50 procent. Oavsett hur strukturen för länders äldreomsorg ser ut.

Hon hade gärna sett att det i Sverige utreddes närmre vilka skillnader på arbetsplatser som haft störst effekt på smittspridning och dödstal.

– Jag tror att de förklaringsmodeller som presenteras i studien från USA är relevanta för Sverige också.