Ingen Robin Hood-budget

Höstbudget Alla ska med! Så kan man sammanfatta årets budget. Det är välfärdsreformerna som ger årets budget en fördelningspolitisk profil.

Ta från de rika och ge till de fattiga har tidigare budgetpropositioner varit regeringen Löfvens devis. Exempelvis gjorde det avtrappade jobbskatteavdraget år 2016 den fattigaste 40 procenten av befolkningen till stora vinnare. Den rikaste tiondelen av befolkningen förlorade det året 1,46 procent av sin disponibla inkomst, medan den fattigaste tiondelen ökade sin med 1,64 procent.

I årets budget är det andra bud. De 10 procent som tjänar minst får visserligen även i år en större del av kakan än de rikaste. Deras disponibla inkomst ökar med 0,7 procent. Men skillnaden mellan den fattigaste och rikaste tiondelen minskar. De rikaste 10 procenten av befolkningens disponibla inkomst ökar med 0,12 procent. Den främsta anledningen är att alliansen fällde den ökade marginalskatten, flygskatten och de skärpta 3:12-reglerna.

Ett annat mått att mäta fördelningseffekten av en budget är genom utökad inkomst. Begreppet tar utöver disponibel inkomst även hänsyn till välfärdstjänsternas omfördelande effekt. Här får regeringens välfärdssatsningar genomslag.

 Här får regeringens välfärdssatsningar genomslag.

Den tiondel av befolkningen som tjänar minst ökar i denna budget sin utökade inkomst med 1,4 procent.

Det är mer än i fjolårets budget. Det beror delvis på att regeringens reformutrymme i år är så pass stort: hela 40 miljarder.

Skillnaden är dock att i budgeten för 2017 togs dessa pengar från de rikaste 30 procenten. I årets budget ökar den utökade inkomsten även för den rikaste delen av befolkningen.

– En väldigt tydlig fördelningsprofil kommer att minska klyftorna. Vi höjer barnbidraget och studiebidraget, höjer bostadstillägget, höjer taket i sjukförsäkringen och sänker pensionärsskatterna, sa finansminister Magdalena Andersson på onsdagsmorgonens presskonferens.