Forskare om fas 3: ”Ologiskt för fel personer”

Fas 3 är inte bara ologiskt och ineffektivt. Det är dessutom felkonstruerat för merparten av deltagarna.
– Då uppstår konstigheter som i ert exempel, säger forskaren Anders Forslund på IFAU.

I fredags kunde Dagens Arena med hjälp av dold mikrofon avslöja att den statliga förvaltningsmyndigheten Skogsstyrelsen i Borås vill ta in en deltagare från fas 3 för att utföra samma arbetsuppgifter som deras egna anställda – fast utan att vara anställd eller att få lön. I stället skulle arbetsgivaren få ett ”anordnarbidrag” från staten på 5 000 kronor i månaden.

Att ersätta ett anställningsbehov med deltagare från fas 3 är inte tillåtet. Men att fas 3-deltagare utför mer av ”reella arbetsuppgifter” är däremot tillåtet sedan i somras.

Dagens Arena ringde en av de främsta forskarna på området, Anders Forslund, som är biträdande chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Vad tycker han om fas 3?
– Jag kan se viss logik i hur man konstruerat fas 3. Tanken är att ha ett sysselsättningsprogram för personer där Arbetsförmedlingen gjort allt vad de kunnat, men ingen arbetsgivare vill anställa den här personen till rådande marknadslön, säger han.

Men teorin är en sak. I praktiken ser det annorlunda ut. Enligt Anders Forslund är det stora problemet att de flesta i fas 3 mycket väl skulle kunna hitta en anställning.
– Den här konstruktionen får sig en rejäl törn när ingen på goda grunder kan hävda att det man gjort i fas ett och två är allt som man överhuvudtaget kunnat. Och det finns mycket som tyder på att så är inte är fallet.

– Mätningar visar på ganska låg aktivitet i Jobb- och utvecklingsgarantin. Vi gjorde en studie som visade på väldigt låg handläggartäthet. Det är så många arbetslösa per handläggare att de inte kan hinna med mycket mer än att bokföra dem i datorn, säger han.

Resultatet av misslyckanden i de första faserna blir att allt för många hamnar i fas 3. I dag har programmet svällt till nära 30 000 deltagare.
–Jag är ganska säker på att här finns det ganska många personer där man långt ifrån försökt allt. De samsas nu i fas 3 med personer som till rådande marknadslöner inte kan få jobb. Då uppstår konstigheter som i ert exempel, säger Anders Forslund.

Men även om huvudproblemet för Anders Forslund är faserna ett och två, tycker han att fas 3 är ologiskt konstruerat.
– Man kan diskutera om det är rimligt överhuvudtaget att man löpande får betalt för att någon finns på en arbetsplats. Det skulle i någon mening betyda att man tror att personen har negativ produktivitet. Det vill säga att personen genom sin blotta närvaro bidrar till att arbetsgivaren förlorar 5 000 kronor i månaden. Det är inte så sannolikt, säger han.

Fotnot: Fas 3, som numera heter ”sysselsättningsfasen”, är den sista fasen i arbetsmarknadsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. I fas 3 hamnar långtidsarbetslösa som först avverkat sina 300 dagar med a-kassa och därefter 450 dagar i faserna ett och två. I fas 3 måste deltagarna delta i en ”sysselsättningsåtgärd” hos en arbetsgivare – ”anordnare” – på heltid för att behålla sin aktivitetsersättning.