Ardalan Shekarabi presenterar nyheter i sjukersättningen. (Bild: Regeringskansliet)

Nyhet Regeringen föreslår att det ska bli lättare att få sjukersättning för äldre som slitit ut sig i arbetslivet. Från och med 2022 ska de inte behöva ta ut sin pension i förtid för att de nekats sjukersättning.

Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi sa på en presskonferens i dag att han bedömer att det finns ett brett politiskt stöd för det förslag som utredaren Samuel Engblom la fram nyligen, det förslag som går ut på att införa särskilda sjukersättningsregler för äldre över 60 år.

På presskonferensen presenterades förslaget som ett införande av en särskild trygghetspension.

– Trygghetspensionen riktar sig till dem som har jobbat och slitit ett helt arbetsliv men inte orkat fram till pensionen, sa Ardalan Shekarabi.

– I dag möts de av ett trygghetssystem som sticker ut i sin orimlighet i jämförelse med jämförbara länder, fortsatte han.

Det var så sent som den 20 augusti som utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen presenterades.

Utredaren Samuel Engblom föreslog där bland annat lättnader i regelverket för sjukersättning, alltså ekonomiskt stöd till dem som har en mer eller mindre permanent nedsatt arbetsförmåga.

Det nya i förslaget är att arbetsförmågan hos personer över 60 år som söker sjukersättning enbart ska prövas mot arbeten den sökande har erfarenhet av, eller andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Arbetsförmågan skulle alltså inte, som i dag, prövas mot i princip alla jobb som finns.

Dagens högt ställda krav på att äldre ska ställa om till yrken de inte har haft erfarenhet av bedömdes i utredningen som oskäliga, och utredningen pekade också på att allt färre personer har beviljats sjukersättning på senare tid.

– Det är det här förslaget vi ska arbeta vidare med för att det ska kunna träda i kraft redan nästa år, sa socialförsäkringsministern.

– Sedan förslaget presenterades har det framkommit att det finns ett brett stöd för förslaget från höger till vänster. Det går till exempel att finna i den lista på reformer som Vänsterpartiet har presenterat. Det borde finnas en riksdagsmajoritet för att det här förlaget ska bli verklighet, fortsatte han.

En av de fördelarna med att de äldre inte skulle prövas mot samtliga arbeten på arbetsmarknaden är att de inte ska känna sig tvingade ta ut sin pension i förtid, något som är möjligt för dem som fyllt 62. De som går i pension tidigt sänker nämligen sin pension under resten av sina liv.

På den hastigt inkallade och 11 minuter långa presskonferensen återupprepade ministern också vad han sagt i flera intervjuer på senare tid, bland annat med Dagens Arena: att regeringen visserligen gjort en rad saker som bättrar på pensionärernas ekonomi, till exempel skattesänkningar och det nya inkomstpensionstillägget, men att man vill göra mer.

Flera gånger nämnde han den kommande höjningen av pensionsåldern som viktig i sammanhanget och han framhöll att de nya reglerna kan träda i kraft före nästa pensionsåldershöjning. Detta är relevant då en höjd pensionsålder troligtvis påverkar hur mycket pensionen minskar för dem som på grund av nedsatt arbetsförmåga tvingas ta ut sin pensionen tidigt.

Redan förra året höjdes den lägsta åldern för att ta ut allmän pension, från 61 till 62 år. Men detta var bara ett första steg av flera i den åldershöjningsinriktning som pensionsgruppens partier beslutat om mot bakgrund av att medellivslängden har ökat.

Det finns till exempel förslag om ännu en höjning redan från 2023, om att flytta den rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg som finns idag, från dagens 65 år till 66 år. Det finns också ett förslag på att höja den tidigaste åldern för när man kan ta ut allmän pension till 63 år.

På frågan om hur mycket förslaget skulle kunna kosta, svarade ministern att det är svårbedömt, då de personer som berörs i dag ofta har ersättning från olika stödsystem, som a-kassa, ekonomiskt bistånd eller sjukpenning. och ersättningen därifrån samtidigt minskar.

På presskonferensen föreslogs också att bostadstillägget för pensionärer ska höjas. Taket för bostadstillägget höjs från 7 000 kronor till 7 500 kronor. Dessutom höjs den del som kallas konsumtionsstödet med 200 kronor för ensamstående och 100 kronor för gifta. En pensionär med höga boendekostnader som är ensamstående ska få 450 kronor mer i månaden med detta förslag.