Björklund är övertygad om att tidiga betyg är lösningen på skolans problem. Trots att forskningen, professionen och nu också verkligheten talar för motsatsen. 

Att Jan Björklund är övertygad om att betyg och nationella prov löser alla skolans problem är sedan tidigare väl känt. Trots att det då och då kommer studier som visar på motsatsen: Som idag, när SvD tagit del av en promemoria från Skolverket. Denna visar att hälften av eleverna som fått underkänt betyg i matematik i årskurs sex fortfarande är underkända när de går ut nian. Men ändra sig? Icke.

Björklund väljer i stället att tolka siffrorna som att det behövs ännu tidigare betyg, redan från årskurs fyra. Ett förslag han också lade fram under sin tid som skolminister, som sågades av såväl profession som forskare. Att yngre barn skulle ha svårare att ta till sig att ett betyg inte handlar om ens person, utan om prestation, var något som forskare lyfte fram i sin kritik när förslaget kom. Vetenskapsrådet gjorde också en omfattade genomgång av betygsforskningen där man inte fann »en enda forskningsstudie som rekommenderar tidigare betyg«.

Men Björklunds benhårda övertygelse gav resultat. Eftersom idén om betyg från fyran även stöddes av SD kände regeringen sig tvingade att kompromissa med allianspartierna om att betyg i årskurs fyra på prov i hundra skolor från hösten 2017.

»Vi har förståelse för att det är ett olyckligt förslag, men när vi vet att det fanns en möjlighet för riksdagen att skarpt lagstifta om betyg för alla tioåringar, så bedömer vi ändå att det här är en bättre kompromiss och bättre väg att gå«, försvarade Gustav Fridolins statssekreterare Helene Öberg beslutet.

Trots att tidigare betyg visar sig inte hjälpa ska man alltså genomföra ett experiment på ännu mindre barn. Och Björklund fortsätter att tycka att det är en bra idé att införa för alla. Det är svårt att kalla det något annat än politik med skygglappar. Och det är väldigt synd när svensk skola verkligen skulle behöva reformer som ger lärarna möjlighet att få upp barnens resultat.