76 procent av svenskarna vill ha större satsningar på skola, vård och omsorg – även om det innebär höjda skatter. 75 procent tycker att välfärden utvecklas åt fel håll. Det visar nya siffror som LO i dag presenterar.

Alliansen reagerade senfärdigt. Under vårbudgetpropositionen aviserades plötsligt höjda skatter som den nya mirakelkuren som skulle finansiera utbildningssatsningar och stegvis föra Sverige tillbaka till den budget i balans som de borgerliga ärvt av Göran Persson.

Jobbskatteavdragen som tidigare varit lösning i såväl ekonomiskt goda som ekonomiskt kärvare tider var inte längre aktuella. Omsvängningen skedde under galgen, bara fyra månader innan de allmänna valen och kan tolkas som det definitiva slutet på den politiska agenda med kraftiga skattesänkningar och privatiseringar som styrt Sverige sedan 2006.

Moderaterna hade senfärdigt insett det som många andra redan hade konstaterat. Det svenska folket har rört sig åt vänster. Intresset för nya skattesänkningar tycks obefintligt och efter Caremaskandalen och skolfesten så har en marknadskritik spridit sig lång in i medelklassen.

Anders Borg lyckades under finanskrisen att skickligt hantera opinionssvängningarna och adresserade omfattande, men ofta verkningslös, kritik mot bankägarnas bonussystem. Försöken att retoriskt attackera riskkapitalbolagens drift av välfärdsbolag har inte varit lika framgångsrik.

Att regeringen dessutom hösten 2013 tog strid i riksdagen för ett femte jobbskatteavdrag samtidigt som de förlorade en strid om sänkning av den statliga inkomstskatten cementerade bilden av Moderaterna som ett skattesänkarparti och förstärkte den bild av tondövhet istället för lyssnande som moderaterna har varit patologiskt rädda för.

LO kan i dag presentera siffror från Novus opinions Sverigepanel. Svaren förstärker bilden av vänstervindar.

Vi ställde frågan ”Om du fick bestämma över skatterna skulle då de procentuellt” 1. På sikt öka, svarade 35 procent av de svarande, 2. Vara oförändrade, svarade 31 procent 3. På sikt minska, svarade endast 21 procent. Liknande resultat har tidigare kunnat ses när medborgarna har behövt ta ställning mellan välfärd och skattenivåer. När vi ställer frågan ”Tycker du att man ska satsa mer skattepengar på skolan, vården och omsorgen även om det kan innebära skattehöjningar?” så svarade hela 76 procent ja och bara 17 procent nej.

Vi har även valt att undersöka hur väljarna ser på den heta diskussionen om huvudmän inom den skattefinansierade välfärdssektorn. På frågan ”Om du fick bestämma så skulle verksamheterna inom skolan, vården och omsorgen i framtiden bedrivas” så svarade 51 procent att de önskade att driften i huvudsak ska skötas av kommuner och landsting, 24 procent svarade ”mer av kommuner och landsting än idag” samtidigt som bara 13 procent svarade ”mer av privata företag än idag”, endast 1 procent svarade att driften ska skötas ”i huvudsak av privata aktörer”.

Svenska folket har en kritisk inställning till utvecklingen inom välfärden. På Novus fråga ”Tycker du att utvecklingen när det gäller skolan, vården och omsorgen gått åt rätt eller fel håll de senaste fem åren?” så svarar 75 procent att utvecklingen har gått åt fel håll och bara 8 procent att utvecklingen har gått åt rätt håll.

Mycket tyder på att det blåser vänstervindar över Sverige. I SVT:s vallokalsundersökning från det nyss avslutade EU-valet så definierade sig 48 procent av väljarna till vänster emedan bara 31 procent definierade sig som höger. Aldrig tidigare har gapet varit så stort.

Men värderingsskiften styr i första hand vilken agenda de politiska partierna tvingas navigera kring snarare än partival. Under det röda 1970-talet bröts det socialdemokratiska maktinnehavet och de borgerliga partierna vann två val. Samtidigt ökade det offentligas andel av BNP och många viktiga välfärds –och arbetsrättsliga reformer genomfördes. Trots 1980-talets framväxande nyliberalism stod socialdemokratin stark under valen -82,-85 och -88.

Att den politiska agendan nu svänger är glädjande för alla oss som tror på full sysselsättning, en offentlig sektor med långtgående ambitioner och ett samhälle präglat av ekonomisk och social jämlikhet.

Det är däremot ingen garant för framtida valsegrar.

Tobias Gerdås, LO

–––––––––––––––––––––

Måndag 30/6 ordnar LO seminariet “Tar vi över nu? Slaget om problemformuleringsprivilegiet” på Hamnsplan 5 i Visby. Läs mer om seminariet här >>