Enkät: Fackens viktigaste frågor inför valet

Riksdagsvalet 2026 Riksdagsvalet står runt knuten. Dagens Arena frågade åtta fackförbund vilken fråga de tycker är viktigast inför valet.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

– Det stående svaret på den viktigaste frågan är kvalitet i ingenjörsutbildningen. Så därför är den viktigaste politiska frågan inför valet rätt resurser till ingenjörsutbildningen – som ger svenska världsledande ingenjörer. Ingenjörernas kompetens är avgörande för Sveriges framtid. Ingenjörerna skapar fler jobb och deras innovationer är nyckeln till att bygga en hållbar framtid och lösa de utmaningar vi står inför. Att väcka och behålla intresset bland unga för matematik och naturvetenskap är viktigt. Staten måste satsa på ingenjörsutbildningen genom mer pengar per utbildningsplats, snarare än fler utbildningsplatser. För att vi ska ha världsledande teknikföretag i Sverige måste vi ha världsledande ingenjörer.

Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare

– Vår enskilt viktigaste fråga just nu är reformen som ska reglera tiden för lärares undervisningsuppdrag. Vi ser detta som seklets viktigaste reform för lärare. Partipolitiskt finns det en bred uppslutning kring behovet av en reglering. Men när man skrapar lite på ytan skiljer sig partierna mycket åt. Oppositionspartierna, förutom V, har tyvärr stora invändningar mot den reform som är tänkt att sjösättas från höstterminen 2027. Vi är bekymrade över att S, C och MP mer eller mindre medvetet går arbetsgivarens intressen.

Anna Olskog fortsätter.

– Frågan om regleringen av tiden ingår som en central del i vår så kallade ”regleringsagenda”. Agendan innefattar även krav om att reglera gruppstorlekar/lärartäthet samt att staten ska ta huvudansvaret för skolan och dess finansiering. Regleringen av klass-/gruppstorlekar kommer av allt att döma bli en viktig fråga i valet, vilket gläder oss mycket.

Malin Ragnegård, ordförande Kommunal

– Att slopa karensavdraget och säkra finansieringen av välfärden, som är nyckeln till bättre löner och villkor för välfärdsarbetarna. Finns det mer pengar så finns det möjligheter att få rätt bemanning i välfärden, bättre scheman och rimlig arbetsbelastning. Många knutar går att lösa genom en hållbar finansiering av välfärden.

Linda Palmetzhofer, ordförande Handels

– För Handels medlemmar är den viktigaste valfrågan att man ska ha råd att leva. Därför är ett regeringsskifte nödvändigt. Många av våra medlemmar upplever att de ekonomiska marginalerna blir allt mindre. För många känns tryggheten inte längre självklar när man blir sjuk, arbetslös eller behöver vård. Den som blir sjuk förlorar inkomst genom karensavdraget. Den som blir arbetslös riskerar att få en a-kassa som inte räcker. Många avstår tandvård av ekonomiska skäl. Och alltför många handelsanställda får en pension som är svår att leva på efter ett långt arbetsliv.

Linda Palmetzhofer fortsätter.

– Därför handlar valet för oss om att stärka tryggheten genom hela livet. De som jobbar ska kunna vila när de är sjuka, få hjälp att komma på fötter om de blir arbetslösa, ha råd att gå till tandläkaren och få en pension som går att leva på efter ett långt arbetsliv. Vi vill se att karensavdraget avskaffas, att a-kassan stärks, att tandvården blir en del av den vanliga sjukvården och att pensionerna höjs för dem som har arbetat ett helt yrkesliv.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR

– Välfärden urholkas år för år. Det är tydligt att staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen om vi ska kunna undvika kraftiga försämringar för regionerna och kommunernas stöd till invånarna framöver. Vi ser inte minst att socialtjänsten går på knäna med nya uppdrag om att jobba förebyggande utan tillräckliga resurser. Samtidigt vältrar staten över kostnader på kommunernas försörjningsstöd när a-kassa och trygghetssystem försämras. Välfärdens finansiering måste vara politikens viktigaste uppdrag.

Peter Hellberg, ordförande Unionen

– Om jag måste välja en fråga väljer jag frågan kring att vi har en arbetsmarknad som inte fungerar optimalt här i Sverige. Vi har en stor missmatchning mellan arbetslösa och arbetsgivare som har svårt att hitta rätt kompetens. Det är dåligt för de arbetslösa och för företagen. Det är dåligt för Sverige som inte får den ekonomiska utvecklingen vi kunnat. En av orsakerna är att det under ett par decennier inte funnits en tillräckligt aktiv arbetsmarknadspolitik i Sverige. Man har dragit ner på arbetsmarknads- och yrkesutbildningar, färre arbetslösa får kompetensutveckling så att de kan bli intressanta för arbetsgivare. Vi har problem med styrningen av Arbetsförmedlingen som gör att den inte kan arbeta optimalt och nära lokala näringslivet och arbetssökande. Man har dragit ner på antal kontor och antalet subventionerade anställningar har minskat med hälften.

Peter Hellberg fortsätter.

– Det här får stora konsekvenser för stora delar av samhället. Det kostar väldigt mycket pengar om det är många som inte har jobb och inte kan vara med och bidra. Vi vill därför driva frågan om en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Marie Nilsson, ordförande IF Metall

– Vi kräver en politik för fler industrijobb i Sverige. Industri skapar välstånd och om industrin inte växer i Sverige, så växer den i andra länder. Och då är det där industrijobben kommer att hamna i stället. Men vår nuvarande regering satsar inte tillräckligt på industrin. Infrastrukturen håller inte måttet, elen är för dyr och för osäker, tillståndsprocesserna är för krångliga och kommuner där nya industrier etablerar sig får alldeles för dåligt stöd av staten.

Marie Nilsson fortsätter.

– Dessutom kräver vi att det orättvisa karensavdraget stoppas i papperskorgen en gång för alla. Det är en straffavgift för helt vanliga människor – industriarbetare, undersköterskor, byggnadsarbetare och förskolepersonal, som förlorar stora summor när de inte kan jobba hemifrån så som stora grupper tjänstemän kan göra.

Gabriella Lavecchia, ordförande Seko

– Det finns väldigt många viktiga valfrågor, inte minst efter fyra år av en Tidöregering som genomför så mycket av extremt dålig politik för våra medlemmar. Men om jag tvingas välja så måste jag nog ändå lyfta karensavdraget. Detta orättvisa karensavdrag kostar framför allt våra medlemmar som inte kan jobba hemma när de är snuviga väldigt mycket pengar. När vi räknar på det så har vi medlemmar som förlorar uppemot 300 000 kronor under ett yrkesliv på grund av karensavdraget. Vi kräver att det avskaffas för gott.