Moderaternas grundkoncept är alltid sänkta skatter och bidrag.
Min första upplevelse av politikerveckan i Almedalen är från 1981. Jag var på Gotland med min familj för att vara med i Tredagars, en årlig orienteringstävling.
Vi bodde i husvagn och såg mest skogarna och naturen, men en kväll åkte vi in för att promenera runt i Visby. När vi kom till Almedalen visade det sig att moderatledaren Gösta Bohman höll tal just då.
Det var innan Politikerveckan utvidgades till dagens megaformat. Ett par hundra moderater, kanske något fler, hade samlats framför scenen. Ett tiotal kraftigt överförfriskade raggare satt ute på gräset, drack Pripps direkt ur burkarna och skrek okvädningsord mot moderatledaren.
Moderaternas generalrecept
Några raggare sågs inte till när Ulf Kristersson höll sitt tal, men på flera punkter påminde Kristerssons budskap ändå om Bohmans.
Det är som om Moderaterna fastnat i en tidsloop där sänkta skatter och sänkta bidrag alltid är generalreceptet på samhällets problem. På Bohmans tid såväl som nu.
Inför valet lovar partiet sänkt skatt specifikt för barnfamiljer, och ett bidragstak för de som inte arbetar.
All expertis har i och för sig sågat Kristerssons argument runt det där med bidragstak, det är inte så lätt att få massor av pengar i stöd från staten som de påstår.
Men idén att hungriga vargar jagar bättre är och har alltid varit stark i Moderaterna, oberoende av om väljarna, som nu, kanske främst ser bristerna i välfärden som den stora frågan inför valet.
Annars ägnade statsminister Kristersson stora möda åt att måla ut den rödgröna oppositionen som ett hot. Jag har skrivit det efter de andra Tidöledarnas tal också. Strategin är uppenbarligen synkroniserad.
Problemet för Kristersson och de andra är att väljarna inte gillar Tidöpolitiken bättre för att de hotar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Det är mycket som blivit sämre i samhället under Tidöregeringen, alldeles oavsett om skjutningarna blivit färre under en given månad eller två.
Det ser människor.
Är väljarna verkligen så rädda?
Men hotbilden återkommer gång på gång, och vi lär få höra den upprepas ända fram till den 13 september.
Kristersson raljerade med att Magdalena Andersson är medvetet vag om vilken regering hon föredrar vid en valseger. Han frågade om någon tror att Vänstern kommer släppa fram en S regering utan att de också får inflytande.
Återigen: det bygger på att väljarna är lika livrädda för ett sådant inflytande som Kristersson och hans partikamrater, och opinionsundersökningarna tyder ju på att väljarna snarare ser Sverigedemokraterna som det stora hotet.
Men, sade Kristersson, V kommer få inflytande, och i ett lite ansträngt försök att skämta:
”Dörrmattornas tid är förbi i svensk politik!”
Verkligen? frågar sig den samvetsgranne.
Är det inte just dörrmatta Kristerssons eget parti varit åt Sverigedemokraterna under de senaste fyra åren?
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
