Försäkringskassan inför sanktionsavgift vid återkrav

sanktionsavgift Från 1 juli blir det dyrare att vara skyldig Försäkringskassan pengar. Då införs en sanktionsavgift på 25 procent av återbetalningsbeloppet. Men hanteringen av återkrav är redan idag rättsosäker, menar ISF och forskare.

Som Dagens Arena har rapporterat ökar antalet återkrav som Försäkringskassan skickar till Kronofogden. 2025 handlade det om 18 600 återkrav som berörde över 15 000 personer.

När Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) på hösten 2025 publicerade en rapport om Försäkringskassans arbete med återkrav fann de brister i 59 procent av de drygt 200 granskade ärendena. Bristerna fanns i flera olika steg i handläggningen. I nära hälften av fallen fanns rättsliga brister i bedömningen av huruvida en betalning överhuvudtaget varit felaktig.

– Det är det mest grundläggande. Då riskerar Försäkringskassan att kräva tillbaka pengar de inte har rätt till. Den andra stora gruppen fel är återkommande brister i hur Försäkringskassan motiverar att det gjorts en felaktig utbetalning. Det gör det svårt för individen att förstå beslutet och att överklaga, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på ISF.

Eftersom bristerna var genomgående i både enkla och komplexa ärenden, och ärenden med höga och låta återbetalningsbelopp, bedömde ISF att det finns “en genomgående problematik i handläggningen av återkrav”.

Sanktionsavgift och bidragsspärr

Från 1 juli införs en sanktionsavgift motsvarande 25 procent av det belopp som ska återbetalas till Försäkringskassan. Det finns också möjlighet att införa en bidragsspärr, vilket innebär att en person stängs av från socialförsäkringen i mellan 3 månader och 3 år. För att bli spärrad krävs att någon lämnat felaktiga uppgifter medvetet eller agerat med grov vårdslöshet, vilket är högre krav än för sanktionsavgiften.

Försäkringskassan räknar med att när reformen med sanktionsavgift om några år har fått full effekt kommer 51 000 – 56 000 ärenden om sanktionsavgift behandlas varje år. Reformen väntas ge upphov till ett behov av 88 nya årsarbetskrafter på Försäkringskassan.

Clara Bergstrand är doktorand i offentlig rätt vid Göteborgs universitet och skriver en avhandling om Försäkringskassans återkrav. Hon har stora farhågor om införandet av sanktionsavgifter. Det grundar sig i att hon ser att hanteringen av återkraven redan är rättsosäker, och att det idag inte görs någon ordentlig prövning av huruvida en individ medvetet orsakat ett fel. Det leder till att enskilda som inte förstått att de gjort fel kan bli skyldiga att återbetala stora summor, menar hon.

– Det är ett komplicerat system med många bestämmelser som den enskilde förväntas ha koll på, säger hon.

Reglerna svåra att förstå

Att införa en sanktionsavgift ovanpå de brister som redan finns i handläggningen av återkrav riskerar att leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för enskilda. Försäkringskassans beslut i olika fall är inte konsekventa eller förutsägbara, och därför räcker inte informationsinsatser riktade till enskilda om hur reglerna fungerar.

– Man utgår i utredningen från att Försäkringskassan har en perfekt handläggning och att kommuniceringen till enskilda fungerar. Men många har svårt att förstå vad och när man ska anmäla, säger Clara Bergstrand.

Clara Bergstrand ifrågasätter också de siffror om felaktiga utbetalningar som används för att motivera reformer mot fusk, som sanktionsavgiften är. Regeringen använder ofta siffran om fusk och bidragsbrott för 10-15 miljarder kronor årligen i skattemedel. Men enligt Clara Bergstrand är siffran dåligt underbyggd, och dessutom gäller den felaktiga utbetalningar – vilket inte nödvändigtvis är detsamma som fusk.

Enligt Clara Bergstrand är talet om bidragsfusk förenklat, eftersom de problem som leder till felaktiga utbetalningar ser olika ut för olika förmåner.

– Felaktigheten är alltid kopplad till hur en ersättning är konstruerad. När det gäller sjukpenning kan det bli fel i allt från bedömningen av den enskildes arbetsförmåga till beräkningen av SGI:n. Det finns inget allmänt ”bidragsfusk” – personer gör fel i en väldigt specifik bestämmelse. Det är mycket mer komplext än vad man menar i utredningen av sanktionsavgift, säger Clara Bergstrand.

Kan avskräcka från att söka ersättning

ISF tillstyrkte i sitt remissvar införandet av sanktionsavgifter i socialförsäkringen. Samtidigt skriver myndigheten att sanktionsavgifter innebär en risk att personer avskräcks från att söka ersättning från socialförsäkringen, vilket bedöms påverka de mest som redan har en ansträngd ekonomisk situation.

– Om bristerna i Försäkringskassans handläggning kvarstår kommer det inte bara betyda att man felaktigt behöver betala tillbaka återkrav, men också 25 procent avgift ovan på det. Den ekonomiska bördan blir alltmer omfattande för enskilda och då blir det av desto större vikt att besluten håller hög kvalitet, säger Sofie Cedstrand på ISF.

Tv4-nyheterna har rapporterat om en person som varit öppen med sin situation och beviljats sjukpenning från Försäkringskassan. Men i efterhand har myndigheten gjort en ny bedömning och krävt tillbaka en kvarts miljon kronor. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till Tv4 att det inte är ”tillräckligt lätt att göra rätt”, och att det är därför Försäkringskassan har möjlighet att bevilja eftergift. Det innebär att den som fått återkrav slipper betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

I dag kan en bedömning av möjlighet till eftergift bland annat ta hänsyn till orsaken till den felaktiga utbetalningen och den enskildes ekonomiska förhållanden. Men enligt Clara Bergstrand är det alldeles för svårt att få eftergift.

– En bärande del i propositionen om sanktionsavgift är att man hänvisar till att man kan bevilja eftergift. Men problemet är att Försäkringskassan bara beviljar eftergift i sju procent av alla återkravsärenden, säger Clara Bergstrand.

ISF ifrågasätter också i sin tidigare nämnda rapport hur eftergift används. Myndigheten skriver att det finns brister i en femtedel av de granskade ärendena vad gäller hur återkravshandläggare tagit ställning till om den sökande varit i ”ond tro”(alltså om den insett eller skäligen borde ha insett att den gjort fel) och i bedömningar om rätt till eftergift. Bristerna leder ofta till negativa konsekvenser för den enskilde, skriver ISF. Myndigheten finner också att Försäkringskassan ofta använder schabloniserade bedömningar, och att besluten ofta är formulerade kortfattat utifrån en mall.

Tar inte hänsyn till individuella fall

– Vi såg att man gjorde bedömningen förenklat och utan att ta hänsyn till helheten i det individuella fallet, säger Sofie Cedstrand på ISF.

”I dag är det få personer som får eftergift, vilket väcker frågan om tillräckligt många får eftergift.” skriver ISF vidare i rapportens avslutande diskussion.

När förslaget om sanktionsavgift röstades igenom i riksdagen röstade bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej. Socialdemokraterna tryckte ja, men med ett särskilt yttrande.

– Det är klart att man måste kunna bedriva ett aktivt arbete mot den organiserade brottsligheten i våra välfärdssystem. Men det vi ser och det vi är lite oroliga för är att regeringens förslag riskerar att träffa någon som har försökt göra rätt, men där det sedan har blivit fel. Och vi vill verkligen inte att oskyldiga personer ska drabbas, utan det är välfärdsbrottsligheten vi vill åt, säger Ida Karkainen (S), gruppledare i socialförsäkringsutskottet.

Clara Bergstrand menar att det narrativ som görs gällande av politiker om reformerna mot fusk kräver tydliga gränsdragningar kring rätt och fel inom olika socialförsäkringsförmåner – men sådana klara gränser finns inte.

– När jag gick in i mitt avhandlingsprojekt tänkte jag att jag skulle göra en guide för hur man ska kunna hantera sjukpenning och återkrav. Om jag efter fem år inte kan dra upp de här linjerna tyder det på att vi har en rättsosäker tillämpning av återkraven.